Intervju med Tobias Carlsson, Del 1.
Röda Bröder ringde upp högerbacken och nu mera även målsprutan Tobias Carlsson för att diskutera hans och hela lagets framgångar så långt i årets allsvenska. Första delen av två följer här.
Trots sina tre år i norska Molde är det bara Niklas Kaldner och Henrik Rydström i dagens Kalmar FF som har gjort fler matcher i rött än Tobias Carlsson. Nu rycker han dock målmässigt ifrån dessa bägge herrar, av sina totalt tre allsvenska mål har två tillkommit under årets fyra första matcher. Båda har kommit på nick efter fasta situationer. Något som nöts mycket på träningarna enligt Tobias, som menar att just fasta situationer är en oerhört viktig del i dagens fotboll. En annan viktig del är den taktiska, något som tränaren Nanne Bergstrand är oerhört skicklig på. Framgångarna på planen har inte låtit vänta på sig, ändå har kritiken från media varit hård mot serieledarnas sätt att spela fotboll. Nu verkar dock kapporna vändas efter vinden.
Opinionen verkar ha svängt till er fördel, Aftonbladet har gjort en jämförelse med Liverpool och SVT har gjort ett reportage i dagarna. Håller ni på att bli folkära?
- Det kanske är de tråkiga bönderna från landet som sluter upp bakom oss. Nej men det är väl alltid så med media, att det vänder väldigt fort. Trenden just nu är kanske att de ska uppskatta vårt spel, men vi ska inte lyssna för mycket på det där, de är nog väldigt snabba med att börja hacka på oss igen om vi gör några sämre matcher.
Tråkstämpeln fick sig en ordentlig törn i gårdagens match mot Hammarby, kan de negativa skriverierna bli en belastning eller fungerar de rent av som tändvätska?
- Personligen ser jag det inte alls som en belastning, utan i så fall tvärtom. Det negativa är att det kanske påverkar publiken som väljer att stanna hemma, och då är det ju tråkigt. Det vore ju otroligt om inte publiken kommer nu på måndag då det är ett intressant möte mot IFK Göteborg som alltid drar mycket folk. Lägger man sedan till att vi ligger i toppen och det kanske blir hyfsat väder, kommer inte folk nu så är det definitivt kris.
Mina reflektioner från läktaren är att ni har en oerhört svårflirtad publik. I stället för att glädjas åt framgångarna så letas det fel i varje situation. Ställer hemmapubliken för höga krav eller har de till och med blivit bortskämda?
- Jag vet inte riktigt vad det beror på. Bortskämda kan jag inte tänka mig att de är, visserligen har vi legat i allsvenska ett par år nu, men jag menar vi ligger i toppen och det är inte så ofta vi har gjort det. Sedan tycker åtminstone jag att vi har en hel del sevärda spelare.
Publiken kommer inte i år, siffrorna i de två första matcherna var ni inte ens i närheten av förra året, vad kan detta bero på tror du?
- Möjligen lite av nyhetens behag förra året, vi hade ett snitt på 7100 i fjol och det är egentligen otroligt bra för Kalmar. Så det kanske inte är realistiskt att tro på lika mycket folk i år även om man kan hoppas. Publiksiffrorna är kanske på väg ner något över lag, men vi måste ju komma upp en bra bit över de här 4000 för det är alldeles för dåligt. Det gäller väl att försöka synas så mycket som möjligt i media också.
Fjärde omgången i årets allsvenska blev smått historisk. Serieledning för första gången sedan 1953 och dessutom med bäst målskillnad (+4). Det måste kännas kul trots att serien är ung?
- Ja visst gör det det. Det är kul att inte släppa in några mål och det är skitkul att försvara i år. Fyra mål framåt får väl ändå ses som helt okej, det ligger väl i mitten av snittet ungefär, jag har inte så bra koll på det. Men allsvensk serieledning är ju toppen, synd bara att det är 26 omgångar istället för fyra.
Samarbetet i backlinjen känns väldigt stabilt, har du funnit din roll som högerback eller vill du hellre spela centralt?
- Jag har väl alltid helst spelat centralt egentligen, antingen på mittfältet eller som mittback. Det är det jag själv tycker att jag är bäst på, men samtidigt är det förbannat kul att spela högerback också.
Du följer med upp i anfallen då och då, vilket naturligtvis är lättare som ytterback?
- Det där är en vanesak tycker jag, det handlar om att våga. Tyvärr blir man väl ofta lite för passiv eller defensiv, man har ju mycket boll som ytterback så det gäller att komma med lite grann på kanten. Samtidigt är det ett väldigt stort ansvar att spela mittback, det är det kanske som högerback också, men som mittback är det noll i felprocent som gäller. Som högerback kanske man inte kan fuska direkt, men man kan vara beredd på att gå med i offensiven lite och det är kul.
Fortsättning följer...
