Osäkerheten utbytt!
Kalmar FF 6 - 0 IFK Norrköping..... Är det bara jag som inte kan tro att det är sant, som tror att det är en dröm?
Jag gick till Skansen på söndagen för att se en vinst, för att se Kalmar komma ett steg närmare till guldet. Det kan man lugnt säga att de gjorde, och det med bravur. 6-0. Det vi räknar som utklassning i tennis, det fixade Kalmar i fotboll. Jag gick, för att vara ärlig, till Skansen utan förväntningar. Jag var med förra året, då två storförluster förstörde guldet och jag visste inte hur Kalmar kunde hålla sina nerver i årets slutspurt.
Kalmars spel, i de senaste matcherna, ja, ända sedan matchen mot Feyenoord, har varit långt ifrån 100 %. Jag har funderat över deras nerver, över vad det r som inte fungerar och vad man ska göra åt det. Svar fick jag inte på någonting, förrän jag såg matchen mot Norrköping. Alla frågetecken byttes ut till utropstecken och jag ler fortfarande när jag tänker tillbaka på matchen, hur Viktor Elm dominerade, hur Abiola Dauda missade (jag kan kosta på mig ett leende åt det) och Rasmus Elms förlösande lobb.
"Vi är tråkiga Kalmar!" Jag vet inte vad de tio Norrköpingsfansen sa efter att ha blivit totalt utrullade av Kalmar i andra halvlek, men jag är säker på att ingen av Kalmarfansen tyckte att det var tråkigt, och ironin i det är underbart.
Skansen var fullsatt, det trots den bitande kylan. Och trots kylan var det värme över hela Kalmar, värme i hjärtat. I första hand kom värmen över den övertygande segern, men det var inte det enda som värmde. Viktor Elms sista hemmamatch värmde nästan ännu mer, likaså att se Arthur Sorin göra ännu en stabil insats i sin sista match på hemmaplan. Det är jobbigt att släppa de spelarna, eftersom det inte är några dussinlirare direkt, men det är bara att lycka dem till, verkligen! 
Känslan av besvikelse var enorm bara för några veckor sedan, då Elfsborg var ifatt oss, och känslan av att komma tvåa kom tillbaka. Den fruktansvärda känslan, som jag helst aldrig mer får känna av. Nu är osäkerheten över Kalmars form och nerver borta. Det finns bara en väg att gå, Kalmar! Den vägen leder till Guld! Tack för underhållningen!
