"Laget är viktigare än allt annat"
Här fortsätter intervjun med lagkapten Henrik Rydström, ämnet den här gången är gruppen och den dynamik som styr spelet i gruppen. Tänk på att intervjun gjordes innan den allsvenska starten…
Gruppdynamik?
Mycket av den gruppdynamik vi har här i laget går att applicera på arbetslivet, skillnaden är att det förväntas en oerhörd professionalitet av oss, allt mer sedan Nanne kom tillbaka. Det går hand i hand med att vi numera tjänar så pass bra, då förväntas det av oss att vi är mer professionella. Men egentligen ska vi inte ha så mycket åsikter om gruppen, t ex. att Bagarn inte fick spela sista matchen i höstas eller om det kommer någon och provspelar på din position i laget. Sådana saker, som man ändå funderar över, ska vi inte ge uttryck för. Nanne bankar in i oss att bara bry oss om det vi kan påverka, han har jobbat mycket med att få oss att inse att om man låter sig påverkas av det är det bara man själv som drabbas av det och börjar prestera sämre. När jag kom till laget var vi inte alls där och mycket av det beror på de informella ledarna.
Förutom du själv, vilka är de informella ledarna?
Det är bara jag! :-) Näe, Bagarn var en, han sa inte ett ord egentligen, han pratade väldigt lite på plan, han var mer i sitt agerande en ledare. Lasse, Wastå är det.
Den äldre generationen?
Ja, men också Rasmus på sitt sätt, Viktor var det, David är det kanske.
Truppen består av just den äldre generationen, fyra-fem spelare, efter det är det Eklund som varit här längst.
Ja, vi pratade om det på Marbella, Tobbe och jag, att från laget 04-05 är det inte många kvar. Men samtidigt är det ungefär lika många kvar sen -97, vi har lyckats bibehålla den hårda kärnan. Annars hade det nog varit lite problematiskt. Men jag tror att vi har gjort helt rätt genom de här åren och skapat ett starkt varumärke. Jag har fått frågan om min betydelse, om jag inte varit med i Kalmar FF, hade vi tagit SM-guld då och det är klart att jag påverkar men nu har vi kommit så långt att vi står och faller inte med enskilda spelare, vi vann ju Supercupfinalen utan Rasmus. I fjol vann vi matcher utan Viktor och Ingelsten.
Ja ni tog ju guld utan Cesar…
Ja, däremot svarade jag att om jag gått till AIK skulle ju de tagit SM-guld :-) Vi har försökt skapa ett slags ramverk där det inte är så oerhört viktigt vilka som spelar. Och då kan man kanske klara av att kärnan blir mindre och mindre. Sedan 04-05 har Linkan, Dennis, Svante försvunnit, Kaldner la av, men på något sätt är det lättare att prägla de nya idag för det finns en så tydlig bild utåt sett av vad Kalmar FF är. De nya spelarna förväntar sig saker när de kommer hit., de vet att jag är kapten t ex. de visar respekt, jag behöver inte jobba fram det. Jag brukar säga att 95-laget var jäkligt bra, rent kvalitetsmässigt, men vi hade inte den här gruppdynamiken, de informella ledarna lyckades inte ena gruppen, det kan vi göra nu. När det är turbulent så kan man gå in och säga ”Nu gör vi så här” och så gör vi det.
De nya som kommer, går de in i ert sätt att vara eller blir det protester? Är det kanske så att man köper in spelare som man tror ska fungera i gruppdynamiken?
Lite tittar man väl på det, det skulle nog bli mer problematiskt om man köpte mer namnkunniga spelare från början som redan har bildat sig ett sätt att vara. För spelare som Tobias Eriksson eller Daryl Smylie som kommer från lag som åkte ur allsvenskan, är det rätt naturligt att titta på hur vi gör, de brasilianska spelarna är det inga problem med, dels har de sådan respekt för kaptensrollen och de pratar med Igor och kanske Cesar innan de kommer hit och då har de redan respekt för mig och Nanne och då blir det enkelt. Så nej, det har inte varit några större problem med de nya. Det är ju en hierarki i en grupp och det tycker jag att det ska vara, i alla fall på den här nivån och man kan inte säga att alla ska bli likadant behandlade, de elva som spelar står ju lite över de andra. Det Nanne jobbar mycket på och försöker få alla att känna är att vi vinner tillsammans. Men du kan aldrig få alla att känna det, det är klart att den som ställs utanför laget dippar lite och blir förbannad och det vore konstigt annars. Men någonstans inser han att om han låter det sjunka för djup så drabbar det honom själv och då går det till slut bara ut över laget. Någonstans måste man förstå att laget är viktigare än allt annat, sen ska man hävda sin egen rätt och sin individualitet och det kan vara svårt för de yngre. Jag hade ett snack med dem i Marbella och förklarade att de har hundår framför sig, så var det för mig med, jag kan inte säga att jag trivdes då. Men det betyder inte att de är mindre värda, de är precis lika mycket värda som jag, men jag har mer att säga till om eftersom jag har spelat här i 16 år och har bevisat min lojalitet år efter år. Och det är ganska självklart att man lyssnar mer på vad jag säger än vad Hampus Bohman säger, fast vi är lika mycket värda. Mycket av Nannes ledarstil går ut på att göra oss medvetna och ta ansvar, han tuktar oss. Sedan är det inte harmoniskt hela tiden och så kan det vara, så länge man reder upp det.
Hur hanterar ni problem när de dyker upp, vad har Nanne för verktyg?
Han sticker huvudet i sanden, det är hans första åtgärd och hoppas att det liksom ska lösa sig självt. :-) Nej det handlar lite om den skolning av gruppen som han har hållit på med länge. Sen är det inte så att han går in individuellt och han tar inte ställning eller parti. När han har sina förmaningstal är det till gruppen även om det bara rör två personer. Det blir en slags självsanering, dels förklarar Nanne att man inte kan tycka synd om sig själv på den här nivån, man måste klara av konkurrensen och att allting handlar om samarbete och de som inte gör det kommer dels prestera dåligt och dels inte fungerar i gruppen och då försvinner de här ifrån. Det måste finnas någon form av likriktning, man måste vara beredd att ta de här grundläggande sakerna annars kan man inte vara kvar. Vi har haft några yngre spelare som har varit lovande de har aldrig lyckats prestera, de är här ett och ett halvt år och sedan försvinner de.
Det handlar mycket om självbild?
Ja det gör det ju. Har du en dålig självbild så klarar du inte av motgångar, då låter du det påverka. Det är sådant vi jobbar med också i gruppen. Sen vet man ju aldrig vad det blir för dynamik, nu har ju rätt starka personligheter försvunnit ur gruppen, och då vet man inte vad som händer.
De nya som kommit är inte så starka?
Jag tycker de har fungerat jäkligt bra, det är nästan så att det blir större problemen om det blir någon sorts tuppfäkteri och det har vi inte. Viktor har sagt i en intervju att det är så skönt i Kalmar att vi äldre lyssnar på de yngre och det tror jag vi gör. Vi har inte någon pennalism och hierarkin blir inte negativ eller hämmande. Det finns ett rätt stort mått av demokrati i vår hierarki.
Inkilningen är borta numera?
Jag kilades in och då var det riktigt sexistiskt och pennalistiskt men efter 96-97 när vi åkte ur söderettan blev det en slags utrensning av spelare och de som var kvar och var i en slags ledande position, sådana som Johan Jeansson och Kjell Carlsson och jag själv delvis, vi kände att det var bara pinsamt för oss att förnedra andra. Ofta rör sig om några få som har ett sådant destruktivt och negativt beteende som sedan får med sig de som tvekar. Det handlar väl lite om hur man är som människa, när flera är emot det kan inte de som vill det där hävda sin rätt, vi kunde väga över det till något positivt och sedan har det efterlevts. Jag vill ju inte stå för något annat än vad Johan Jeansson stod för som var en ypperlig kapten.
Du ger vidare det du fått?
Ja, en slags humanism. Och jag förklarar för de yngre att jag inte kommer fråga er hur ni mår eller hur det är hemma men när vi är ute på planen och ni är i mitt lag så ser jag till att ni får den uppbackning ni behöver, då snackar jag mer er, jag styr er, jag skulle aldrig bli arg om ni gör ett misstag så länge ni ger till 100 %. Dels vill man stå för och kanske också skapa en kultur i KFF där man får vara den man vill vara, jag tjatar mycket om att jag trivs i Kalmar för att jag får vara den jag vill vara och vill någon vara tyst så får den vara tyst, vill någon vara på något annat sätt så får han vara det, det tror jag är viktigt.
