Krönika: När ett resultat kan ge tre reaktioner
3-1, det är Kalmars melodi nuförtiden. Av de fyra senaste matcherna har tre stycken slutat med 3-1-seger, men det är märkligt hur olika man kan reagera på precis samma resultat.
För två veckor sedan kom den första 3-1-vinsten, hemma mot Brommapojkarna. Efter en mardrömsstart och en halvdan insats så gjorde Nanne ett trippelbyte och sista kvarten kom vändningen. 0-1 blev 3-1 och känslan man hade efter matchen var lättnad.
Bara några dagar senare ställdes KFF mot Debreceni hemma i CL-kvalet. Efter en 0-2-förlust borta i Ungern veckan innan så var det dags för returen på Fredriksskans. Återigen drabbades KFF av ett tidigt mål i baken men efter mål av Rasmus Elm, Daniel Mendes och Rasmus Elm så vände KFF och vann med 3-1. En mycket stark insats men tyvärr räckte det inte, 4-1 hade krävts för avancemang. Att känna stor besvikelse efter den matchen var jag säkerligen inte ensam om.
Så i förrgår tog Kalmar emot Elfsborg för ett allsvenskt toppmöte. Efter en mycket intensiv match med bl.a. ett praktmål av Rasmus Elm så vann KFF de tre poängen efter att siffrorna, just det, 3-1, lyst på resultattavlan. En mycket viktig seger för Kalmar i toppstriden och glädjen växte inom mig mer än något annat.
Alltså, tre matcher, samma resultat, men tre olika sinnessstämningar. Lättnad, besvikelse och glädje har man som KFF-fan fått uppleva under de senaste veckorna – kort sagt har de varit som en fotbollsupporters komprimerade liv. Underbart.
***
Det går bra för Kalmar FF nu. Då ska man som KFF:are ha rätt att känna lite självsäkerhet inför kommande matcher borta mot hallänningar ur form på Örjans Vall och sedan mot konstgräsfavoriserande norrlänningar på hemmaplan och naturgräs. Om inte självsäkerhet så i alla fall en positiv inställning. Men det är så svårt, jag har så svårt för att våga hoppas och tro på att Kalmar faktiskt kan gå hela vägen i år igen.
I en lokaltidning tippade en av skribenterna på KFF som slutsegrare redan innan säsongen började och där jag satt och läste artikeln (ni vill inte veta var) skrattade jag rakt ut åt hans naivitet. ”Vet han inte att vi har sålt vårt guldlag till Holland och Danmark?”, skrockade jag. Jag vet inte om han ändå såg potentialen i den trupp vi hade eller om han, liksom jag, i grunden är överraskade av hur Kalmar FF har ångat på efter den lika värdelösa som glömda starten.
***
Om Rasmus Elm säljs, säljs guldchansen då? En väldigt stor merpart av Sveriges fotbollsfolk tror det och det är på sätt och vis svårt att säga emot. Å ena sidan har Stefan Alfelt en poäng i att Kalmars spel inte bygger på Rasmus Elms briljans, hans passningar och skott är snarare kryddan som står för det där lilla extra. Men å andra sidan har Patrick Ekwall en annan poäng i att det nog finns få spelare som har avgjort lika många matcher för sitt lag som Rasmus har gjort för Kalmar.
Jag för min del tror att även utan Rasmus Elm så kommer Kalmar att hänga på i toppen, men i slutändan så kan Rasmus vara eller icke vara i Kalmar visst bli avgörande för SM-guldet 09:s vara eller icke vara i Kalmar.
