-
-

Blytung hemmaförlust

0-0 hade på alla sett varit logiskt mellan Kalmar och Djurgården på ett vattensjukt Fredriksskans. Men i den 80:e spelminuten klev Philip Hellquist fram och avgjorde med sitt 0-1-mål. - Att förlora en sådan här match finns ju inte, stönade Stefan Larsson efteråt - och det är bara att hålla med.

Efter gårdagens vansinnesregn - 80 mm över Kalmar - så var det i allra högsta grad svårspelat på Fredriksskans. Möjligtvis hade Nanne Bergstrand tagit med det plaskvåta underlaget i beräkningarna inför matchen, någonting hade i alla fall fått honom att placera både Erik Israelsson och Ricardo Santos på bänken från start. Troligtvis var det hårda matchandet också en anledning till att en lite annorlunda startelva äntrade gräset idag. Johan Bertilsson gjorde allsvensk debut, och även Stefan Ålander och Abiola Dauda spelade från start i KFF. Djurgår'n å sin sida hade gjort ett par förändringar gentemot förra matchen - Patrik Haginge ersatte Danilo Kuzmanovic som vänsterback, Philip Hellquist spräckte det helfinska innermittfältet Hämäläinen/Perovuo genom att peta den sistnämnda, Sharbel Touma tog Sebastian Rajalaksos plats på ena yttermittfältsplatsen och Mattias Jonson bytte plats med Christer Youssef så att Jonson blev yttermittfältare och Youssef forward.

Matchen började i ett ganska högt tempo, Kalmar FF förde spelet men i straffområdet stod blåränderna rätt och stoppade varje försök att ta sig fram till mål. Kalmar anföll mycket på högersidan genom Daniel Sobralense och Emin Nouri och trots att Djurgårdarna tydligt lade ner extra mycket möda på att ligga tätt på Sobra så var det oftast han som var regissör när Kalmar väl tog sig till något som kanske skulle kunna ha blivit en målchans. Ju längre halvleken led, ju mer sjönk underhållningsvärdet och spelkvaliteten och planen gjorde definitivt sitt till för att hålla de båda faktorerna nere. Passningar stannade i vätan, spelare halkade och i stort sett varenda kontringsmöjlighet mynnade ut i ingenting eftersom det gick så extremt långsamt att driva bollen framåt. Varningarna duggade också ganska tätt i första halvlek, fyra stycken delades ut. Det var Djurgården som tog över alltmer mot slutet av den första halvleken och med fyra minuter kvar till paus sköt Mattias Jonson ett pressat skott som smet strax utanför. Första halvleks bästa - och egentligen enda - målchans. Första halvlek avslutades sedan med att Emin Nouri tvingades kliva av med en befarad bristning, Mattias Johansson ersatte.

Inledningen på den andra halvleken var snäppet bättre än tidigare, framför allt från Kalmars sida. Man vårdade boll bättre och etablerade spelet på motståndarnas planhalva i perioder. Tyvärr tvingades Sobralense lämna planen bara tio minuter in i halvleken efter att han gått omkull och fått ont någonstans - Ricardo Santos fick då komma in. Även Djurgården bytte in en publikfavorit, Daniel Sjölund gjorde comeback efter en långvarig skadefrånvaro då han ersatte Mattias Jonson i den 60:e minuten. Minuterna senare skapade Kalmar sin allra bästa målchans, Tobias Eriksson petade bollen förbi ett par obalanserade försvarare och fick ett ypperligt skottläge i straffområdet, men en i sista stund glidtacklande djurgårdare lyckades störa honom såpass mycket att han fick felträff och sköt en bra bit utanför. Strax byttes även Erik Israelsson in i spel, och Johan Bertilsson fick tacka för sig. En godkänd debut, stack inte ut särskilt mycket, men så var nog detta inte riktigt hans underlag heller... Under den här perioden i mitten av halvleken var Kalmar som bäst och man nådde också fram till ett par ströchanser - Abiola Dauda nickade högt över efter en hörna och Tobias Eriksson växelspelade sig ända fram till Pa Dembo Touray men väl där var det mycket trångt och inte mycket plats att skjuta på och bollen hamnade ett par meter över ribban.

Och så skulle då det ödesdigra målet komma.

Daniel Sjölund trängde sig förbi en något tafatt Henrik Rydström och serverade Philip Hellquist en välavvägd djupledspassning som han förvaltade på bästa sätt, med en fin chipp över Petter Wastå. Försvarsspelet var inte hundraprocentigt, varken vad det gäller Rydströms duell med Sjölund eller kommunikationen mellan Lantz och Wastå lite längre bak - men det var ett fint mål, det ska vi inte ta ifrån dem.

Sen var det svart, ingenting lyckades Kalmar åstadkomma i offensiv väg under matchens sista 10. Svart. Och panik och kaos. Svart mörkt kaos. 0-1 mot Djurgården. På Fredriksskans. I en sån här match.

Någon vidare djup analys av matchen är svår att göra. Sällan har jag väl skådat en match där 0-0 kändes lika givet. Och ändå blir det förlust. Kalmar hade lite oflyt i att Nouri och Sobralense, de som tillsammans orsakat allra mest trubbel för Djurgården, båda tvingades utgå skadade. Dessutom är jag tämligen säker på att en startuppställning med Santos och Israelsson (kanske även Mendes) hade kunnat göra matchen annorlunda. Dauda gjorde en helt okej insats, men han tenderar att hålla sig borta ifrån straffområdet, medan Santos när han kom in direkt sökte sig dit och började ta fighten med mittbackarna.

Jaja, det är bara att ta nya tag och förhoppningsvis lyser revanschlustan ur ögonen på Kalmarspelarna när det på torsdag kommer bulgarer till Fredriksskans.

För det här var inte bra.