Gästkrönika
Klas Johansson, vår första gästkrönikör någonsin, skriver om supporterklubbens insats i MFF Support Cup.
Så var då årets upplaga av supporterturneringen i Malmö till ända. För Kalmar FF Fans/KB:s del, vill säga. Oturen förföljer de tappra kämparna som år efter år siktar på avancemang från gruppspelet. Men som vanligt sups väl chanserna bort redan på väg ner, under fredagen.
I dag väntar finalspelet på Limhamnsfältet, men utan KB:s deltagande. Trots tappra insatser i går, två förluster och en bragdvinst mot välväxta Black Army, så kan deltagarna från Kalmar lugnt pusta ut med några öl efter dagens insats. I vissa sammanhang var den väl genomförd, kanske inte det passiva försvarsspelet mot Änglarna Eslöv, men väl frisparksmålet som fick "kaffe och motor-paret" att hoppa högt bakom videokameran. Jag hörde en spelare från Kvastarna som definitivt var säker på att det gick att köpa hem matchen på PPV, men det mytomspunna paret förklarade att filmen mer tänkt för familjealbumet.
När äntligen vår skyttekungs måltorka släppte var det för sent. Anders Pettersson vann utan konkurrens den interna skytteligan med sina två strutar. Dock stod Bosse Johansson för ett mål som mycket väl kan bli framröstat till turneringens vackraste. Kan Anders Svensson, kan Bosse, tänkte nog Bosse och slog till.
Skönaste återkomsten måste ha varit Johan Akinder, som till de sista två matcherna snörade på sig dojjorna och visade vilken lagmoral han har. Som alla vet har han år efter år åkt med som någon slags coach, utan att ha koll på någonting och år efter år får han sparken. Det ryktas dock under silly season som startar nu och pågår 364 dagar framåt, att Akinder kommer skriva på för ytterligare ett år. Det ryktas även att gamla storheter som tvingades stanna hemma i år är på väg tillbaka direkt in i startsjuan.
På tal om given från start, Henrik Johansson imponerade enormt med sin löpvillighet, känsla för spel och fälla motståndare att något annat än en plats på mittfältet inte existerar till nästa år.
- Jag försökte klippa till deras brasse, men lyckades mer fälla mig själv, var den slitstarke hjältens kommentar.
Däremot är det tveksamt om undertecknad får fler chanser i laget. Jag är ju helt och hållet en grässpecialist men har just Limhamnsfältet som hemmaplan. Längre bort, där det växer gräs och ankskitarna inte ligger lika tätt som på den plats KB-truppen spänt upp tälten på.
Om några timmar kör de hem till Kalmar igen - de som spelade, de som var bakfulla, de som var fulla, de som bara var med och hade jävligt skoj - för tre poäng mot Örebro. Själv får man ångest av att behöva jobba när det kommer bjudas på sådan solskensfotboll på Skansen som vi f ö r s ö k t e spela under helgen.
