Bramstedt - "En oktoberkall augustikväll"
Att det numera känns konstigt att se Kalmar FF förlora fotbollsmatcher, och i synnerhet ovant att se dem förlora stort, är nog det positiva jag tar med mig från en oktoberkall augustikväll. Räls på räls har under säsongen byggts i en spikrak riktning. Men ibland spårar tåget ur och då är det bara att hoppa på det så snabbt det går igen.
Inte finns det något bättre än att gå på fotboll en varm dag och se sitt lag vinna. Detta skapar även öppet mål i att dra paralleller mellan värmen både segern och vädret fyller en med. Men självklart finns det en rak motsats till detta. En söndagskväll, dagen innan skolstart, pinande vind och ett iskallt Kalmar FF spelandes under grå himmel. Söndagskvällens batalj fick mig nästan att tro att det extrema regnväder vi upplevt under veckan i Kalmar även påverkat laget. För visst kändes det nästan som att KFF tog sig vatten över huvudet ikväll? På presskonferensen efter matchen säger Jimmy Thelin att de var medvetna om att Kalmar skulle ha mycket boll. Och att de tillät dem ha det. Direkt efter matchen säger speakern att resultatet kanske inte speglar matchbilden. Det var även min spontana tanke. Men när Thelin efteråt säger att det i princip var deras matchplan att få oss att se bra ut så börjar jag omvärdera min matchanalys. Vi kanske inte var värda att förlora med 0-3, men var vi ens nära på att ta poäng? Endast sett till spelet? Vi blixtrar stundtals till då Oliver Berg och Noah Shamoun har varsitt jätteläge i vardera halvlek. Men var det så mycket mer än det då? Tja, kanske bollinnehav…
Att äntligen få vara tillbaka på Guldfågeln Arena betyder att det går att ta in så många fler intryck än de tvådimensionella som erbjuds från tvn. Efter att Elfsborg gjorde 0-3 sa jag till min kollega att KFF i alla fall får visa något positivt de sista tio minuterna. Tyvärr tycker jag inte vi fick se något sådant från laget. Så klart förståeligt då matchen i princip var över, men ett litet dödsryck hade inte skadat. Istället för prestationen vill jag återigen passa på att hylla sydostkurvan. Det engagemang i vått och torrt, blåsigt och kallt, underläge och ledning, skapar en puls kring KFF. En puls som går att se på både sociala medier och på stan. En puls som lyser upp Kalmar oavsett hur mycket det regnar. Det var lite drygt 3000 åskådare på dagens match. En bråkdel står vid sydostkurvan. Men dagens prestation från publiken var värdig ett bättre resultat. Att de återigen får igång högkalibriga växelramsor trots att arenan knappt är fylld till en fjärdedel är imponerande. På en kall pressläktare kände jag ändå hur gåshuden växte fram längs med armarna när det sjöngs. Idag var vi inte det bättre fotbollslaget, men vi vann då garanterat läktarmatchen.
Marginaler var något Jimmy Thelin även pratade om efter matchen. Att Elfsborg hade marginaler med sig. Jag vill inte skylla på något, prestationen var inte tillräckligt bra, men visst har han så rätt i det han säger. Jag har två oerhört konkreta situationer som båda är lika matchavgörande som identiska. Vid Elfsborgs 0-2 mål får Rasmus Sjöstedt bollen i nacken så att den styrs till en Elfsborgsspelare. En osannolik händelse som jag inte väljer att benämna som ett misstag från Sjöstedt. Det är endast en oerhörd otur. Sedan får Jonathan Ring en fantastisk boll slagen till sig av Nils Fröling i andra halvlek. Även den bollen träffar Kalmarspelaren i ryggen och skarvas till en Elfsborgförsvarare. Ring hade garanterat varit fri om bollen istället hamnat framför honom och resultattavlan hade eventuellt sett annorlunda ut. Marginaler. Men sådana gör sig ett lag förtjänt av eller? Och dagens prestation fyllde tyvärr inte marginalmätaren tillräckligt mycket för att ge oss något. Men trots detta finns det ingen anledning att bryta ihop. Vi står tillsammans starkare än någonsin. Oavsett hur mycket det regnar.
