Stoke - WBA0 - 2
Eldfängt motstånd för svårt
Efter elva omgångar är det nu dags för lite sommarsemester för allsvenskan, och läget ser allt lite ljusare ut för Kalmar FF än för ett år sedan, i den elfte omgången förlorade Kalmar FF med 0-3 mot Åtvidaberg, en nattsvart förlust. Hur gick det då i årets elfte omgång? En förlust borta även denna gång, kanske inte en lika nattsvart som förra året utan en mer blek och tafatt förlust.
Det blev en sen ändring i startelvan, Gutu skulle ha startat men av okänd anledning startade Hallberg i stället, startelvan var med andra ord sig mer lik från tidigare matcher än den annars skulle ha varit: Berisha-Solheim, Arajuuri, Thorbjörnsson, Nouri-Hallberg, Ismael-Romario, McDonald, Söderqvist-Diouf. Lite kuriosa, det är tre spelare som startar i år som även startade i samma omgång förra året, nämligen Berisha, Arajuuri och McDonald. På bänken fick vi återse Öhman och Andersson som båda var tillbaka efter skada, tillsammans med Gutu, Rydström, Ring, Sjöstedt och Cramer.
Första halvlek
Den avmånga förväntade slitenheten som DIF borde känna av efter deras täta matchprogram på sistone syntes det inte mycket av i första halvlek, det hade inledningsvis piggast ben och styrde spelet både bättre och klokare än KFF. Det gav ganska snart utdelning, i den 16:e minuten fick Amadou Jawo bollen och löpte i kapp med Thorbjörnsson, Jawo löpte bäst och lyckade relativt enkelt slå in 1-0 bakom Berisha. Efter målet segade sig Kalmar allt mer in i matchen, passningsspelet började sitta om än inte hela vägen så bättre och framför allt ökade de tempot och det var nu gästerna som förde matchen. I andra halvan av halvleken duggade hörnorna tätt men det blev ingen utdelning på någon av dem för något av lagen. I slutet av halvleken hade KFF en riktigt bra chans, Hallberg hittade McDonald med en snygg passning, skottet kom snabbt och hårt, Höie hade vissa svårigheter att få kontroll på bollen men roligare än så blev det inte, i alla fall inte ur Kalmar-perspektiv.
Andra halvlek
Jag skulle kunna kopiera det jag skrev om inledningen av första halvlek för i starten av andra halvlek hade DIF återigen initiativet, flera gånger var det mycket nära en utökning av ledningen, inte minst genom en rad hörnor, men Kalmar lyckads reda ut anstormingen. Efter tio minuter kom KFF första riktiga chans för halvleken och det var en chans av lite högre kvalité, Ismael tråcklade sig igenom DIF mittfält, hittade McDonald som fick iväg ett bra skott som gick strax utanför. Roligare än så blev det återigen inte, DIF övertag fortsatte att hålla i sig, det blev allt mer uppenbart att någon trötthet efter Svenska Cup-äventyret skulle vi inte få se. I den 72:a minuten tog Nanne till ett beprövat kort, trippelbyte. Söderqvist, McDonald och Romario gick ut, Gutu, Ring och Andersson kom in med Gutu på topp. Energitillskottet gav just energi men kanske inte så mycket kreativitet, Kalmar kämpade mot ett lag i form, på uppgång, i medvind eller annan valfri metafor och i det läget spelar matchtrötthet mer som bensin på en eld än som dämpande eldfilt på den samma. Trots en mycket intensiv avslutning med hel- och halvchanser åt båda håll höll resultatet från första halvlek i sig, matchen slutade 1-0. Inte så lite trist var det också att se hur DIF-klacken eldade på stämningen flera gånger, inte med sånger och ironiska kommentarer om motståndarna utan med bengaliska eldar, domare Martin Strömbergsson stoppade spelet vid flera tillfällen i andra halvlek vilket gjorde att det blev hela sex minuters tilläggstid.
Vilan som nu väntar spelarna är säkerligen mycket välkommen, Kalmars unga lag har i sina bästa stunder ett lysande spel, men de ännu inte lärt sig hur man ska tackla tröttheten och orutinen när den sätter in som värst, lite andrum gör säkerligen laget gott. Efter uppehållet lär laget vara mer eller mindre skadebefriat, konkurrensen om spelminuterna kan förhoppningsvis elda på entusiasmen ännu lite mer. Lite oroande är det också att laget inte lyckas gör mål på någon av alla de hörnor som producerades idag, fasta situationer är oerhört viktiga, det såg vi ju senast mot Öster, Hallbergs frisparksmål betydde mycket för hur matchbilden utvecklade sig.
Men 16 ihopspelade poäng är inte alls illa, vilken plats laget kommer gå in i vilan på är ännu inte klart, förhoppningsvis stannar Smålands stolthet kvar på övre halvan, vilket ju är inte är annat än väl godkänt. Njut av vilan så ses vi igen den 17:e juni!