Kalmar FF fortsatt kvar i bottenträsket
Vid en eventuell seger skulle Kalmar FF mer eller mindre vara klart för allsvenskan 2016. Förlust med 0-3 mot Djurgården innebär att laget fortsatt få kämpa mot Falkenberg för sin överlevnad.
I olika referat efter matchen ger man Kalmarspelarna låga betyg. Jag vet inte om jag kan hålla med. Visst Nenads missar vid två av målen kan inte förklaras bort (inte ens av mig som tycker han borde få spela mer). Papa D som håller i en halvlek för att som vanligt försvinna helt efter paus. Viktor som bjöd på en brassespak och vann det mesta i luften för att sedan försvinna bort mer och mer. Antonsson som springer och springer men inte fick ut något konkret. Inget skott på mål är inte ok. Kalmar hade förövrigt 8 avslut varav endast ett gick på mål (Papa D). Detta jämfört med Djurgårdens 15 avslut varav 8 på mål.
Varför håller jag inte med de som skriver ner spelarna? Passningspelet. Det såg betydligt bättre ut än i många andra matcher. Stundtals gick bollen från spelare till spelare på ett tillslag. Romario och Ismael fortsatte sin pigga form och skapade mycket på egen hand. Samma sak Emin N som tillbaka från sin skada gav ett helt annat kantspel vilket också visar sig i att de flesta av Kalmars chanser kom just på hans kant. Victor Elm såg stekhet ut i första och det var bara mål som fattades. Stefan Larsson, många gånger helt bortglömt på sin kant och kunde starta en del anfall genom sina inlägg. Det som fallerade var de fasta situationerna och, som vanligt, de sista 30 metrarna framför mål. Åter igen visade sig matchen har två ansikten. En bra första halvlek och en betyydligt sämre andra. Tränar Svärdh fick på presskonfensen frågor om det är det mentala som inte hänger med. Rädslan att förlorar är större än viljan att vinna. Tror snart alla utom Svärdh inser att denna bit är en större del av problemet.
Djurgården fick lite mer boll i andra. Man förvaltade sina chanser bra men i spelet kändes man inte som en vinnare. Men bollinnehavet (37 %) säger inte allt. Efter fyra raka förluster var man nu ett segrande lag igen. Djurgården var smartare och mer effektiva (om man undanta Sebastian Andersson).
Kalmar FF, laget som vi älskar även när det går sämre fortsätter att hålla oss på sträckbänken. Det behövs en seger till och det är inte många matcher kvar. Skall Gävle, sista hemmamatchen för säsongen rädda laget? Och i Kalmar älskar vi polisen. Vi är där för att titta på fotboll, bra och dålig sådan. Tack till klacken för att ni tackade spelarna och framförde "vi älskar er ändå". Visst vi kanske är bönder som det stod på motståndarklackens banderoll. Visst vi kommer efter Djurgården i tabellen. Men vi skriker inte "du kan dö" när våra egna medspelare ligger skadade. Sådana är vi här ute på landet. Och det är riktigt skönt.
Några veckors uppehåll, sedan kör vi över Malmö istället.
