Krönika- "Kompositören Jensen och det självspelande pianot"
Kalmar har inlett Allsvenskan på ett riktigt bra sätt. Kompositören Jensen har sett till att sin rödvita orkester har givit publiken vad de efterfrågat. Nu fortsätter succéturnén. Nästa motspelare: Halmstads BK Kompositör: Henrik Jensen Scen: GFA Kritiker: Sydostkurvan
Innan matchen löd rubrikerna att årets överraskning Kalmar FF skulle till Hisingen för möte med frejdiga Häcken. Efter matchen bör rubrikerna lyda ”Här är serieledarna från Kalmar”.
När datorn slogs igen efter årets hemmapremiär mot IFK Göteborg infann sig en känsla av tillfredsställelse hos undertecknad. Vi hade tagit oss förbi två hinder (ett stort och ett mindre) i säsongsinledningen och det på förhand högt tippade Häcken stod på nästa klippavsats i året Allsvenska. På Hisingen skulle Kalmar på riktigt få bekänna färg för första gången. Och som man gjorde det. Innan säsongen satt experterna och gnuggade händer och hånleende väntade man in tillfället att utropa ”Vad var det vi sa?!” om Kalmars ras när Henrik Rydström inte tryckte på tangenterna. Den symfoni som visat sig vara Kalmar FF 2022 skulle bli en utsliten singel i reabacken med den oprövade tränaren från Danmark. Under säsongens inledning har vi inte visat att Kalmar FF är ett självspelande piano, men att den nyinflyttade kompositören från Danmark skapar musik med toner som den utflyttade inte klarade av.
Om vi ska lämna vårt enorma självförtroende åt sidan för ett par sekunder och se på allt igenom nyktra ögon, så är det vida känt att bortamatcherna på Hisingen tillhör de med högst svårighetsgrad i Allsvenskan. Man är ett lag som charmat hela fotbollssverige med sitt snabba och raka spel och varit ett boogieteam för många av storlagen. Det går att skylla på skador och dylikt. Men när ruset från guldfesten lagt sig och drömmarna om kvalmatcher till Champions League tillfälligt bytts ut mot planeringar inför matcher mot lag Varberg och Halmstad så kommer verkligheten ikapp.
När Simon Skrabb rullade in ledningsmålet inför en gapande hemmasektion var det som att vi själva gnuggade våra ögon. När Noah Shamoun satte tvåan byttes gnuggandet ut mot nypande i båda armarna. En otäck känsla av att getingarna skulle brumma igång och vända matchen till 3-2 smög sig in hos oss som stått med laget på branten till domedagsberget. I denna matchen hörde vi inte ens getingarna surra.
Vi kan ägna en hel krönika åt att diskutera och problematisera om det faktum att Kalmar FF inte släppt in ett spelmål hittills under årets säsong. Det tyder naturligtvis på en tydlighet i försvarsspelet som vid få tillfällen brister. Vid de få tillfällena som kommunikationen mellan Sjöstedt och Saetra har brustit har Ricardo agerat räddande ängel mellan stolparna. Släpper man inte in spelmål så straffas man bokstavligt talat på andra sätt. Att få två straffar mot sig och ändå åka hem med tre poäng och sjungande supportrar är en bedrift i sig, DET tyder på en styrka.
De småländska lejonen klädde av Getingarna från Göteborg på ett övertygande och respektingivande sätt som bör får toppkonkurrenterna att dra öronen åt sig, vad är det som händer i mörkaste Småland? Om Kalmar visat sig vara årets överraskning (enligt andra) kommer ännu en motiverande uppgift att göra sig gällande kommande helg. Årets hittills stora överraskning, både spelmässigt och publikmässigt gästar Guldfågeln Arena för att visa om säsongsinledningens prestation mot stora mäktiga AIK bara var en tillfällighet, eller om man ska röra om i grytan hos de Allsvenska lagen med högre ambitioner än Halmstad. På pappret ska inte HBK utgöra något som helst hot för Kalmar, men lika lätt som det står skrivet på pappret, kan det försvinna om pappret fattar eld.
Kalmar FF visar en attityd under årets säsong som osar noggrannhet och respektlöshet gentemot motståndarna vilket resulterar i ett oerhört självförtroende för oss supportrar. Även om årets säsong fortfarande bara är i inledningen och dagens tabellplacering kanske inte betyder något alls i slutänden så är vi (i skrivande stund) Sveriges bästa fotbollslag. Som supporter till Kalmar FF har man fått lära sig den hårda vägen att alla halmstrån man kan greppa efter kan betyda något. Något som kanske inte betyder något alls för andra lag, ger en stor betydelse för oss med rödvitt hjärta.
Även om vi inte är serieledare när du läser detta fick vi vara det ett knappt dygn. 1958 stod världen still när Sverige ledde VM-finalen mot Brasilien med 1-0 och fick vara världsmästare, i fem minuter. Man ska ta tillvara på allt som går och i årets Allsvenska som vem som helst kan vinna bör vi hålla hårt i det halmstrå vi just nu har greppat tag om, även något annat lag rycker det ut händerna på oss under eftermiddagen.
Halmstad har hittills imponerat på oss vana fotbollstittare. Hallänningarnas inledning får mig att minnas tillbaka till en annan säsong. 2002 inleddes Sveriges högsta serie med skånederbyt mellan de nyss uppflyttade Landskrona BOIS och Sundets Pärla Helsingborg på Landskrona IP. Det svartvitrandiga hemmalaget chockade Skåne och hela fotbollssverige genom att krossa HIF med klara 6-2. När VM i Japan och Sydkorea inleddes på sommaren toppade BOIS Allsvenskan. När Djurgården sedan i november lyfte Lennart Johanssons pokal hade vårens stora överraskning BOIS gått en nervkittlande batalj om kvalplatsen mot Hammarby IF. ”Allt kan hände, och allt kan vände” som Babben säger.
Vi kommer med ett gott självförtroende inför matchen mot Halmstad. Kanske blir det ännu en frejdig symfoni av kompositören från Danmark, någon det kommer talas om i hundra år framöver.
Maestro, spela upp!
