Mjällby - Kalmar FF4 - 0
Skärselden
Tre timmar tur och retur till Listerlandet för ett möte med Sveriges just nu mest svårslagna lag. Ett purgatorium som behövdes tas igenom för att ytterligare klättra i en tabell där inget av topplagen vill ta täten. Det var en match som skulle vinnas till varje pris.
Vi vet alla hur svaga Kalmar FF brukar vara efter ett uppehåll. Ett långsamtsnurrande kugghjul som efter några matcher når maxfart. Men oavsett hur trögt det går så ska ju inte Mjällby kunna ta ännu en vinst, mot ett så urstarkt KFF? En malande kvarn som mittenlag i synnerhet har haft så otroligt svårt mot. Men kvarnarna från Kalmar skulle få känna på hur svårt det är att möta urstarka EPA-pannben från Blekinge. För vi blev överkörda. Påbackade. Vi blev burnade på och uppbrända. Att på plats se sina odödliga stjärnor fullständigt implodera kollektivt var hädiskt. Hädiskt. Hädiskt. Hädiskt.
Jag har gått runt i tre dagar bara för att smälta matchen. Vafan hände egentligen? Och vad är Mjällby för mutantlag? Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att vi skulle bli så utspelade de första 20 minuterna. Mjällby är oerhört imponerande. På plats syns det hur stora och starka de är. Att de har en idé i allt de gör. Precis den identitet KFF spelat sig till under säsongen har Anders Torstensson lyckats få spelarna i Mjällby att tro på. Den är inte så possession-orienterad, men den är oerhört effektiv. Och med försvarsgeneralerna Rasmus Sjöstedt och Lars Saetra utanför startelvan så blev uppgiften övermäktig för KFF. Och på andra sidan planen stod Allsvenskans kanske just nu bästa spelare i Carlos Gracia. En revolutionerande bra fotbollsspelare som höjt Mjällby till oanade nivåer.
Henrik Rydström nämnde på presskonferensen efter matchen mot Sirius att samarbetet mellan Saetra och Sjöstedt varit imponerande. Att det gått överraskande snabbt att spela ihop dem. En match av denna dignitet och med detta utfall får, tragiskt nog, bli en bekräftelse på att Rydströms ord stämmer. För inte hade vi legat under med 3-0 efter 18 minuter med dem på planen? Sebastian Ring håller varken defensivt eller i passningsspelet. Johan Stenmark är fortfarande för ung för att kunna stångas mot starka Allsvenska anfallare. Douglas gör sin andra match sedan skadefrånvaron och lyckades inte täppa igen de hål som uppstod när Mjällby sprang sönder oss. Nä, det var på ren svenska en jävla skitmatch. Men samtidigt hörde jag några fagra toner i vishetens namn från publiken på plats: en sådan förlust får man som KFF-supporter ibland ta. Förra säsongen låg vi under giljotinen nästan hela säsongen och oroade oss inför varje match. Nu var vi över 1000 personer på plats i Mjällby eftersom vi tycker att KFF spelar en jäkla rolig fotboll! Det är otroliga kontraster. Och vi vet ju att KFF kommer bjuda upp till en chacha igen nästa match. Men vi behöver ha tillbaka generalerna i backlinjen.
Efter 0-3 förlusten mot Elfsborg radade vi upp fyra vinster och ett oavgjort resultat på de fem efterföljande matcherna. Kanske kan vi studsa tillbaka och göra samma sak igen?