Supporterintervju #15. Möt Peter Söderling! "Vem är näste man som vill helgonförklaras? Vem vill och vågar bli Lantz 2.0?"
Intervjuserien fortsätter med supportrar till Kalmar FF. God läsning i del #15.
Hur började ditt supporterskap till KFF? Vad har du för minnen från din första match?
Jag är född KFF då farsan var supporter innan jag föddes. Han fixade autografer på matchbollar från bl.a. Billy Lansdowne som jag fick träffa vid några tillfällen, vilket ledde till att han blev en av mina första idoler. Jag började spela i Kalmar FF när jag var runt sex, men härdade inte ut till 2008… En lagkamrat som däremot höll hela vägen till guldet var Jesus Lantz!
Jag minns inte min första match på plats, men det borde ha varit med farsan. Jag minns att vi var där med laget eller delar därur under tidigt 80-tal. Ett starkt minne var däremot när jag som liten stod och hoppade på farmor och farfars balkong (de bodde på Öhnellsgatan på Ängö) i takt med ramsorna från Fredriksskans som ekade över Malmfjärden, som jag önskade att vara stor nog att få gå på matcherna då.
Har du någon/några favoritspelare i KFF genom tiderna?
Flera, från början var det ju som nämnts Billy, senare har det varit många. Gemensamt har de pannben, vinnarskalle och röda hjärtan. Måste ändå nämna ett antal hyfsat ”nutida”: Linkan, Tobbe C, Wastå, Lantz, Micke Eklund, Ceasar (första rundan), Fabio och givetvis Henke Rydström: kaptenernas kapten #8. Bröderna Elm måste också nämnas i en lista över favoriter, inte bara för deras talang, utan även för att de är så genuint bra människor som man blir stolt över att ha/haft i sin förening.
Säsongen är inne i sitt slutskede, hur har denna säsongen påverkat dig som supporter?
Den har varit extremt tuff, inte bara spel- och tabellmässigt. Att inte kunna vara på läktaren och stötta laget tillsammans med vänner och löst folk har varit ren tortyr. Det har gått så långt att jag knappt klarat av att se matcherna för jag känner mig så maktlös. Jag vet ju att jag individuellt inte kan påverka så mycket på läktaren, men då gör jag ändå något och får utlopp för känslorna tillsammans med likasinnade. Hemma stör/skrämmer jag på sin höjd familj och grannar med vilda glädjevrål (dock ganska sällan) eller fullständiga tourettesanfall (tämligen återkommande).
Hur brukar du ladda upp inför en match på matchdag?
På Fredriksskanstiden var det vanligen på någon av stadens pubar, men efter flytten till GFA har det blivit mer sällan, särskilt efter att min dotter föddes. Pub Johan Akinder (supporterpuben) är dock en väldigt trevlig samlingsplats med magisk stämning! I år har det tyvärr mest bara varit mörker och ångest från att man vaknar, läsa det som läggs upp på sociala medier, snacka lite med kompisar och sedan stålsätta sig så gott man kan.
Hur ser du på supporterkulturen kring Kalmar FF?
Väldigt bra i förhållande till hur många vi är på matcherna och stadens storlek. Det finns en riktigt stark kärna med stort intresse och driv, starka röster, humor och kärlek till föreningen. Vi har hjältar kring oss som normala år försakar allt annat och åker på varenda match, vi har Röd Mani som levererar tifon med extremt hög klass, ofta med finess och humor. Jämför det med till exempel Väderstrecket som kom med ett gäng hoptejpade sopsäckar och nåt lamt inavelsbröl, eller en del ”klackar” som bara kör en trumma matchen igenom… Det vi skulle behöva nu är en yngre generation som kommer upp och tar för sig, klacken blir allt mer småbarnsföräldrar på vift tillsammans med en klick av äldre hjältar som aldrig överger ståplats. För att upprätthålla nivån och skapa en riktigt bra supporterkultur så är steg ett att ungdomar stöttar sitt lokala lag, det håller inte folk ska hålla på storstadslagen och se en match om året, när de kommer till GFA.
Var hittar man dig när du ser en match live på GFA? Vilken sektion brukar du hålla till på?
Alltid i klacken. Jag testade sittplats och norra stå under några matcher när jag flyttade hem från Värmland 2003, men det fungerade inte alls. De flesta jag brukade gå med till matcherna hade antingen flyttat till andra städer, valt sittplats eller försvunnit på annat sätt medan jag var i exil, och jag kände mig inte helt bekväm med att bara gå upp på E bland en massa folk jag knappt kände. För att sammanfatta besöken på sitt och norra stå, så tyckte nog jag lika illa om de surgubbarna jag hamnade bland (som bara klagade på allt oavbrutet och hävde ur sig rasistgrejer om alla mörkhyade spelare) som de tyckte om mig när jag sjöng och visade känslor i spannet mellan fullständig kärlek till KFF och den raka motsatsen mot vissa domslut och motgångar. Vid ett tillfälle vrålade några tjuriga gubbar åt mig att ställa mig i buren med de andra idioterna, och de hade så rätt, förutom i vilka som var idioter. När jag matchen efter detta gick upp på E, var välkomnandet oväntat varmt från många som jag aldrig tidigare hade växlat ett ord med och jag kände mig som hemma, bara det att de gamla vännerna saknades och nya hittades.
Spelmässigt har det varit en jobbig säsong för laget återigen. Vad är dina tankar kring lagets insatser?
Det är givetvis underkänt. Visst, vi har haft väldigt mycket stolpe ut både i matcher, domarinsatser (dock inte senast mot gnaget), skador osv, men spelet och spelarna har sett oerhört rädda ut under perioder. Jag hoppades på att Nanne skulle kunna styra upp det sargade självförtroende som ett antal klåpare tidigare hade skapat, men han verkar ha slutat med filosofin och psykologin. Ge ma synergieffekter och kaizen!
Vi har ju fortfarande chansen att klara oss kvar och annars får vi kolla på vårat FF i Superettan 2021, med sämre ekonomi, värre än så är det egentligen inte, det är fortfarande KFF. Försäsongen och säsongsinledningen lovade så mycket mer så man fick lite hybris, vilket gör fallet ner i verkligheten så mycket värre. De flesta spelarna har säkerligen gjort vad de kan (om någon mot förmodan inte har gjort det, tack och hej, försvinn) och likaså tränarstaben, men det här känns inte värdigt Kalmar FF. Det här är precis som Appert så väl beskrev det i förra intervjun resultatet av flera års effektiv nedmontering av Kalmar FF som en stabil förening med visioner och god ekonomi, så att skylla allt på Nanne håller inte riktigt. Han har förvisso gjort en del märkliga laguttagningar och prioriteringar, och skickat spelare som vi supportrar hade velat se mer av rätt ner i frysboxen, men vi har ju inte full insyn i vad som händer på träningar och inom laget så jag är riktigt ambivalent vad gäller detta. Har vi en tunn trupp med många unga orutinerade spelare så kan vi kanske inte begära mycket mer ett sånt här år. Nu gäller det ”bara” för samtliga att ge precis allt de har i varenda situation, springa tills de kräks, våga riskera näsbenet, ögonbrynet och några tänder för föreningen. Det är nu hjältar ska skapas! Vi har nyligen fått njuta av Kungen från Dalen som dök upp precis som han ska, kamikaze-style, vem är näste man som vill helgonförklaras? Vem vill och vågar bli Lantz 2.0?
Om du ska plocka ut en spelare som du tycker har varit bäst denna säsongen, vem väljer du då?
Oj, den är svår, det är väl ingen som direkt har stuckit ut som bäst utan nästan tvärt om, många har varit blekare än förväntat. Isak Magnusson har gjort en del bra, likaså gillar jag det jag periodvis har sett av Piotr, särskilt nu i slutet, men alla har blandat och gett rätt friskt i år. Fröling var ju hetare än lava precis i början, men sen kom skadorna… DJ Ole måste väl vara årets positiva överraskning, untz, untz.
Vilken spelartyp saknar du i årets trupp?
En målskytt givetvis, med en galen vinnarskalle som Fabio eller Micke Eklund (mer karate mot hörnflaggor!).
Vad tror du om den avslutande matchen mot BK Häcken?
Det är en svår match på vår mardrömsarena. Vi KAN ju inte lyckas förlora varenda match på GFA, det ska ju inte vara möjligt, någon gång måste vi väl vinna och då är trean statistiskt sett garanterad. ”För varje förlust kommer vi närmare segern” läses på dov och grötig markarydsdialekt.
Skämt åsido, tar vi en poäng så är vi klara för kval, jag tror och hoppas att vi får se samma inställning och taktik som mot Gnaget men med mer självförtroende och en ettrig Fröling från start. Vi har alla möjligheter att vinna så länge vi är på tå, inte slösar bort omställningsmöjligheter genom att lägga dumma eller fega uppspel och vågar smälla på och fullfölja varenda närkamp. Det är nu vi får hoppas att motivation slår klass och att alla går in med inställningen att bli hjältar eller fotbollsinvalider.
Så: vi vinner! Klippa häcken, klippa häcken KFF!
Vem vill du skicka vidare till?
Ännu en ur pojklaget som inte höll ut till 2008: Martin Modin.
