Bollklubbsbloggen: Klubbchefen
Om att fokusera på rätt saker.
Alexander Axén sa i veckan något jag tyckte lät mycket klokt:
”Den bästa klubbledningen är den som förstår att de inte förstår fotboll”.
Ja. klubbchefer och styrelseledamöter utan gedigen fotbollsbakgrund ska göra det som de är bäst på helt enkelt och överlåta det sportsliga till de som kan den biten bäst.
Därför känns det bra när Tony Karlsson ”som den businesskille han i grunden är” nu fokuserar på att skapa sportsliga förutsättningar genom det nya avtalet med FC Köpenhamn. Ett samarbete som HBK kan komma att få mycket nytta av.
Men det måste också bli något konkret av det.
Mahamat Azrack, någon? Honom minns ni kanske inte nä. Men vad jag minns så var det väl någon match med honom i laget som blev det konkreta resultatet av samarbetet med RCD Espanyol för snart tio år sedan.
Men mellan HBK och FCK finns en annan ”kulturell och fysisk närhet”. Jovars, fast den som någon gång jobbat med gränsöverskridande tågtrafik till Danmark vet att danskar inte alltid är de lättaste att ha att göra med!
Och HBK kan inte slå sig till ro nu och tro att med FCK i ryggen så kommer allting fixa sig. För där de flesta supportrar unisont vrålhyllade Aboubakar Keita tyckte jag där fattades något. En oslipad diamant i all ära – men du måste också ha inställningen, att alltid vilja löpa de där extra meterna och driva på de andra om du ska ha rollen som fältherre på mitten. Sådant som ofta kommer med en viss rutin. Så vi får hoppas att en ”Joel Allanson” fortfarande tycker det kan kännas lite småballt att komma hit.
Man kan inte heller göra sig beroende av FC Köpenhamn utan Klubben måste fortsatt kunna stå på egna ben. Så att inte samarbeten av det här slaget framöver blir ”den enda möjliga vägen”.
Då kan det här bli riktigt bra.
