Krönika: 2017, möjligheternas år?
"I år tycker jag att vi har en ypperlig chans att utvecklas, på många olika sätt. Inte bara en utveckling på läktarna i form av sång och stöd, utan även en utveckling utanför arenan."
Förväntan, hopp och längtan. I princip alla blåvita supportrar kan förlika sig med dessa känslor i skrivande stund. Väntan på något mer, något större och framförallt något bättre finns inom oss alla. Kan 2017 ge det vi alla går och väntar på?
Det allsvenska uppehållet pågår ytterligare en tid framöver, men premiären kommer sakta men säkert närmare. Vi supportrar går som på nålar och tiden fram till Nya Ullevi, april och publikfest känns som en oändlighet. Jag, likt alla andra blåvita supportrar, ser fram emot vad säsongen 2017 har att erbjuda.
Försäsongen består av spekulationer, förväntningar och undran. Vi supportrar bygger upp krav på det sportsliga, som varje år är desamma. Spelarna ska bli bättre, juniorer ska få chansen, klubben ska vara ekonomiskt smart, och trots detta ska vi varje år vinna SM-guld. Vi kan tillsammans påverka en del av spelarnas prestation på plan med hjälp av stöd och sång, men det är mycket vi inte kan påverka när det kommer till det sportsliga. Därför vill jag för en liten stund rikta fokuset bort från de sportsliga förväntningarna och istället sätta fokus på det kommande supporteråret.
I år tycker jag att vi har en ypperlig chans att utvecklas, på många olika sätt. Inte bara en utveckling på läktarna i form av sång och stöd, utan även en utveckling utanför arenan. Nya Ullevi och 1:a april ser jag som en otroligt viktig chans, som inte får missas. En chans att inkludera alla och sprida det vi älskar så innerligt, IFK Göteborg.
Tänk vad denna premiär kan innebära för vår framtida publik. Tänk hur många barn, ungdomar och även äldre som en dag kan komma att säga “Min första match med Blåvitt var på Nya Ullevi mot Malmö FF, 2017. Sen dess har jag varit fast”. Tänk hur många vi kan inkludera, hjälpa och stötta för att komma in i den blåvita familjen. Jag vill ha en läktare som speglar vår stad, och nu har vi verkligen chansen att utvecklas som supporterfamilj.
Supporterskap för mig rör sig även utanför arenan. Den blåvita familjen är bestående och inget man enbart känner av på matchdag. Vi supportrar är ambassadörer för klubben och om vi, tillsammans, visar stor kärlek och öppenhet kommer fler att vilja delta, engagera sig och följa oss. Utvecklingen utanför arenan skapar utveckling på läktarna. Tillsammans kan vi få andra blåvita hjärtan att börja slå och skapa den läktarkultur vi vill uppnå.
Vill vi uppnå något mer, något större och något bättre? Ja, det är klart. Vi är grunden. Vi är kraften. Utvecklingen börjar med oss. 2017 kan vara möjligheternas år, om vi skapar möjligheter själva. Om 2017 kommer vara vårt år sportsligt, det återstår att se, men möjligheten att det blir vårt år supportermässigt, ligger i våra händer. Jag hoppas och tror att vi tar vara på den chansen.
Gott nytt år alla blåvita!
