Krönika "Bäst när det gäller, sämst när det smäller”
Matchen mot Djurgården går att använda som karbonpapper för vår säsong. Bäst när det gäller, sämst när det smäller. Vi är fortsatt oroväckande lama och passionslösa i stora delar av matchen. Tur då att det inte finns minsta antydan till passion i Allsvenskans toppskikt. Tur att vi mirakulöst nog vinner matcher, ändå.
Det är fortsatt väldigt svårt att placera Kalmar FF i årets Allsvenska. Man kan ta hjälp av tabellen, då ligger vi efter 15 omgångar på plats nummer 14 med 16 inspelade poäng. Orättvist? Långt ifrån. Vi har inte varit bättre än en 14:e plats. I alla fall inte under en längre period, eller ens över två matcher. Vi förlorar mot bottenkonkurrenter, och tar poäng av större lag. KFF har inte vunnit två matcher i rad denna säsong. Det i sig är väldigt oroväckande. Hur många gånger har vi då tagit poäng två matcher i rad? En gång. I omgång nio spelade vi 1–1 mot seriens sämsta försvar, IFK Norrköping. Sedan vann vi med 2–0 mot ett håglöst IFK Värnamo. Det är verkligen statistik ett lag på väg nedåt redovisar.
Förlusten hemma mot Brommapojkarna sved så förbannat. Idéfattigt och likgiltigt. Vi mötte ett lag som vi bara ska ta tre poäng mot, speciellt på hemmaplan. Förlust med 1–0 och en vecka senare skulle vi möta guldjagande Djurgården. Ännu ett nederlag där var förväntat och skulle kunna innebära att vi hamnar sist i tabellen. Men som sagt, den här säsongen verkar vi behöva just det incitamentet för att kunna prestera. Bäst när det gäller. Matchen såg som sagt ungefär ut som vår säsong i övrigt.
Höga toppar och djupa dalar. För en neutral fotbollsåskådare skulle jag rekommendera att se varannan KFF-match, för det är inte varje som svänger så här mycket. Att vi skulle få med oss en poäng efter 20 spelade minuter ansåg jag omöjligt. Jag hade inte ens lagt 200 kronor på KFF-vinst, efter DIF:s 1–0-mål, om så oddsen var en miljon gånger pengarna. Det är smått bisarrt att vi inte går ut i halvtid med minst tre bollar i baken. Vi ska, såklart, tacka Samuel Brolin för en magnifik prestation. En tio av tio-insats, enligt mig.
Försvaret såg svajigt ut och jag vet faktiskt inte vad vårt mittfält höll på med i första halvlek. Men ska jag vara helt ärlig så kan andra halvlek vara en sådan där säsongsvändande insats. Jag menar inte att vi spelade speciellt bra fotboll, men att få med sig tre poäng från matchen, när vår lagkapten dessutom fick gå ut efter 20 minuter, måste ge lite eftersmak för spelarna. Vi har ingenting i botten av tabellen att göra egentligen. Vi har det i våra egna händer, men vi får inte ha fler 45 minuters-perioder likt första halvlek mot DIF. Då kommer det inte att hålla.
Nästa match kan på förhand beskrivas som ett ”sliding doors moment”, det vill säga en händelse som helt kommer definiera vår framtid. Tre poäng mot IFK Norrköping och vi kommer för en gångs skull få lite andrum. Stefan Larsson kommer kunna sova lite bättre på natten. Men en förlust där, en "sämst när det smäller”-prestation, kommer leda till att vi kommer befinna oss i samma helvete ända in i omgång 30. Jag vet då vilken utgång jag föredrar.