Krönika: Byt projekt Elfsborg
"Överge alla planer på att vinna något SM-guld"
Ännu en omgång.
Ännu ett fiasko.
Vi gjorde två mål igår.
Det är första gången sedan hemmapremiären mot Värnamo som vi mäktat med något sådant och det får man väl kalla en positiv utveckling. Inte bara då att vi klarade av att göra mål, vilket inte känns självklart i dagsläget, utan att vi gjorde två.
I övrigt fanns det inte mycket i matchen som jag eller någon annan gulsvart kan vara nöjd med.
Som Allsvensk match var det knappast en av dom mest underhållande någon har sett. Hemmapubliken är säkerligen glad över målen och segern men varken Elfsborg eller Norrköping sprudlar av självförtroende för tillfället och det var ett ganska tafatt spel för det mesta, för att inte säga uddlöst. Baidoos mål kom som en sval befrielse efter att vi spenderat nästan en halvtimme i väntan på att något skulle lossna. Det var ett läckert avslut. Ännu mer distinkt var Hedlunds nick till 0-2 efter ett perfekt inlägg från Hult. En aning av hopp fanns i detta ögonblick. Norrköping har ju som sagt inte heller startat särskilt bra och kanske skulle vi kunna utnyttja deras svaghet och hålla undan för att bygga lite självförtroende.
Det här leder mig till att undra varför vi genomgående tycks slappna av inför varje andra halvlek? Jag frågar för det var uppenbart så att Norrköping inte växlade upp nämnvärt. Åtminstone inte i samma grad som vi slutade att koncentrera oss på spelet. Deras reducering var ju en fullständig kanon som endast kunde ha stoppats om vår målvakt varit längre och helt enkelt stått i vägen, å andra sidan hade det i så fall funnits en stor risk att vi hade behövt byta målvakt för Nyman har krut i benen. Kvitteringen borde någon kunnat ha stoppat och i likhet med övriga mål var det ett resultat av slarv i vårt eget spel.
Ännu en gång är det som att vi ger upp när motståndarna gör mål inte ens när baklängesmålen börjar samlas på hög finns det någon antydan till att vi rycker upp oss och satsar offensivt igen, eller defensivt för den delen vilket leder till nästa fråga:
Varför kan vi inte försvara oss längre? Vårt defensiva spel kan inte enbart hänga på att vi råkar ha allsvenskans bästa målvakt för han är inte kvar. Vi har förvisso en av dom bästa mittbackarna i Holmén men det måste finnas spelare som åtminstone kan se till att hålla en acceptabel nivå för en allsvensk match i dryga nittio minuter. Spelare som får chansen på plan och ledningen måste omedelbart hitta ett sätt att fylla igen luckorna som skapats framför vårt målområde för annars är inte krisen långt borta. Att släppa in elva mål på fem matcher är aldrig okej men det hade känts aningen bättre om vi åtminstone gjort tolv egna istället som nu när vi endast mäktat med sex.
Jag tycker inte om att vara negativ i krönikorna. En del skulle kanske ibland kalla mig för överdrivet positiv när jag försöker hitta ljusglimtar efter tunga matcher. Positiv eller inte, jag försöker samtidigt alltid att vara ärlig och min ärliga kommentar efter fem omgångar, fullt medveten om att tjugofem återstår, är att något måste ändras och det omedelbart. Om inget extremt händer med övriga lag så kan jag här slå fast att det redan är dags att överge alla planer på att vinna något SM-guld eller ens någon medalj i år. Alla eventuella framgångar senare i säsongen är att se som en bonus. Nu gäller projekt ”Undvik Superettan” och det projektet står fast tills vi toppar tabellen nästa gång. Allt annat är tjänstefel.
