Krönika: Det var inte bra, men det var åtminstone bättre.
"Att vi då uppenbarligen ännu inte nått fram till en nivå där vi kan vinna en match och spela något sånär som en enhet får mig att undra hur komplicerat Thelins spelsystem är?"
Låt oss klargöra en sak redan från början: Gårdagens match var långt ifrån den bästa jag har sett Elfsborg spela. Vissa kanske skulle tycka mitt påpekande är en underdrift och det kanske inte är helt fel att påstå det. Åtminstone resultatmässigt finns det fog för att säga värre saker om insatsen. Det var en usel första halvlek och en starkare om än inte precis andra och vi fick gå hem med tredje raka förlusten hängande över oss. Jag kan ärligt talat inte minnas när vi senast förlorade oss igenom dom tre första matcherna och pressen att få poängen att börja trilla in har nu ökat mångfalt. Allt detta är sant men det är också sant att det trots allt var en starkare insats igår än dom två första matcherna.
Hur kan jag då påstå något sådant?
Jo, på grund av följande:
Det finns en devis som säger att om man vinner mittfältet så vinner man matchen. Elfsborg har en mångårig tradition av ett starkt mittfält och det är där vi skapat grunden för våra tidigare framgångar. En trygghet och självsäkerhet både offensivt och defensivt som tog sin början mitt på planen och tvingande våra motståndare att försöka anpassa sig redan på egen planhalva. Dom senaste åren har vi tappat det här mer och mer. Under 2017 var vi nästan alltid underlägsna och under årets första två matcher blev vi helt överkörda. Mot Sirius kunde vi åtminstone nå upp till att bli likvärdiga.
Till skillnad från tidigare omgångar fanns det en tydligare offensiv plan igår. Passningsspelet lider fortfarande enormt av att vi inte lyckats spela oss samman nog att veta var alla andra kommer befinna sig men igår kunde man se att vi tagit oss närmare en sådan enighet. Istället för att konstant fastna eller slå upp bollar på vinst och förlust fanns det uppenbara tecken på att offensiven tänkts igenom. Är det inte det en självklarhet tänker du kanske? Jo, visst är det så, men det faktum att det inte har synts till i någon match förrän gårdagens vill jag hävda att det är ett framsteg.
Målet som vi släppte in var mer av en plötslig möjlighet än genomtänkt anfall och dåligt försvar från vår sida. Visst, vi lyckades inte rensa bort bollen och Ellegaard räddade till retur men det är ändå mer av ”shit happens” än något annat.
Andra halvlek var starkare än första. Till och med den värsta kritiker måste hålla med om att det var ett starkare Elfsborg som kom ut för dom sista 45 minuterna. Intensivare spel, fler avslut och en vägran att ge upp. Borta var dom hängande huvuden som vi sett så många gånger. Att sedan många av avsluten inte var särskilt välriktade och att problemet med passningarna bara blev än mer plågsamma att uppleva sedan Sirius satt matchens enda mål och vi desperat jagade en kvittering är bara ytterligare tecken på att vi inte har kommit långt nog i utvecklingen.
Att vi då uppenbarligen ännu inte nått fram till en nivå där vi kan vinna en match och spela något sånär som en enhet får mig att undra hur komplicerat Thelins spelsystem är?
Med tanke på vilka svårigheter vi har att få till avslut och ett fungerande passningsspel. Förvisso fortfarande bättre än det som visades upp under slutet av Haglunds regi men det är anmärkningsvärt att ett lag som Elfsborg inte kan få sitt passningsspel att fungera ens på hemmaplan.
Kanske är det ett revolutionerande system Thelin funderat ut men jag måste ändå fråga hur lång tid han räknar med för att få det att sitta för om Östersund lyckas vinna eller bara spela oavgjort mot IFK Göteborg senare idag då slutar vi omgång tre på sista plats i tabellen. En position vi knappt har vidrört sedan vi åkte ur Allsvenskan 1987.
Nu är bara tre omgångar spelade men det måste komma poäng och det snart. Möjligen är det också så att vi är på väg mot just detta men kommer vårt spel att utvecklas snabbt nog?
