Krönika: Du förtjänade något bättre
"Igår var sista framträdandet av en spelare som för mig står över dom flesta andra."
Det var det.
Allsvenskan 2017 är avslutad och Elfsborg slutade på placering 8: a vilket trots allt är bättre än vad det verkade bli för omkring en månad sedan. Det är dock långt ifrån ett godkänt resultat och säsongen kan inte beskrivas mer positivt än en besvikelse. Inte bara för att vi för första gången sedan 2005 hamnat nedanför topp 6 utan för att vårt spel den här säsongen helt enkelt inte fungerat.
Vi lyckades undvika den verkliga katastrofen (vilket ju hade varit att behöva spela i Superettan nästa år) vilket känns väldigt bra men det är fortfarande så bittert att ens behöva ta upp att en sådan risk faktiskt varit en verklighet.
Bittert eller inte var planen att igår befinna mig på Arenan för att heja fram den avslutande segern som skulle ge oss en skön utgångspunkt inför nästa säsong. Plus, vilket var en otrevlig överraskning, tacka av en av mina hjältar i gulsvart.
Så blev det inte. En rejäl förkylning höll mig hemma under en filt i soffan där jag kraxade fram ett fåtal ramsor.
Matchen i sig var en blandning av förbättring och samma gamla problem. Första halvlek var faktiskt ganska bra när den väl kom igång. Norrköping hade bollinnehavet vilket för Elfsborg innebar ganska mycket jagande. Gästerna hade dock väldigt svårt att göra något kreativt med bollen och fastnade oftare än inte mot den för dagen faktiskt relativt samspelade backlinjen. Efter kvarten spelad hade Norrköping inte kommit fram mer än två gånger.
Elfsborg å andra sidan var betydligt mer effektiva med sitt bollinnehav och det fanns ett tydligt självförtroende som bara växte när tiden närmade sig 20: e minuten. Då stod det redan 1-0 till oss efter att Prodell förvaltat ett inlägg av Lundevall och satt årets 8: e mål.
Defensiven var det, ja.
I år har den inte fungerat. I början av säsongen var vi väldigt effektiva framåt vilket gjorde att luckorna bakåt inte var riktigt lika kännbara. Men när effektiviteten dalade blev problemen bara än mer tydliga och ja, vi vet alla hur det gick. Nu vill jag inte på något sätt säga att årets problem endast har med backlinjen att göra (och det har jag varit väldigt tydlig med i årets krönikor) men 59 insläppta mål (inte ens AFC släppte in mer än 55) är inte ett tecken på att allt fungerat som det ska.
Den defensiva insatsen i första halvlek tillhör faktiskt dom bästa för året även om det kom en dipp runt den 30: e minuten och en ännu värre kommunikationsmiss mellan Dresevic och Nilsson i 38: e som tillät Norrköpings Moberg Karlsson att kvittera.
Resten av halvleken spelades av utan några enorma skillnader men bräckligheten i gulsvart visade sig igen och det var inte ett lika självsäkert lag som hanterade dom sista minuterna. Säkerligen fanns där också en frustration över att ännu en gång inte kunna hålla 0: an.
Det hör till vanligheterna i fotboll att andra halvlek innebär att matcherna öppnar upp sig en aning men frågan är om det inte gick till överdrift igår. Som helhet var det en klart svagare halvlek av Elfsborg där det var mycket mer ställningskrig än spel. Nu bjöd inte heller Norrköping på någon strålande insats men jämför vi med första halvlek blev vi svajigare både defensivt och offensivt.
Norrköping tog ledningen i 72: a. Prodell kvitterade i 74: e. Mål på straff av Lasse Nilsson i 83: e och sedan slutligen kvittering av Norrköping igen i 87: e. Återigen en kommunikationsmiss mellan Dresevic och medspelarna i defensiven som kostade alldeles för mycket, han borde ha rensat istället för att frågande se sig om efter råd. Dresevic har potential och framtiden för sig men verkar inte ha det självförtroende som krävs riktigt än. Jag tror dock att han kan visa sig bli en viktig spelade för Elfsborg under kommande säsonger.
Så slutade alltså säsongen med 3-3 mot Norrköping och vi kan konstatera att vi under 2017 gjort 53 mål och släppt in 59. 10 vinster, 9 oavgjorda matcher och 11 förluster. Det är inte en lista som kan appliceras på ett framgångsrikt lag.
Glädjande besked är dock att Lundevall vann årets assistliga (13 stycken) och att Jebali ligger på en tredelad andraplats i skytteligan med sina totalt 10 mål.
Allsvenskan 2017 har varit en besvikelse för oss gulsvarta och vi kan bara hoppas att årets erfarenheter läggs till lärdomar över hur man inte skall göra och att vi går mot en betydligt mer gyllene säsong 2018.
PS
Igår var sista framträdandet av en spelare som för mig står över dom flesta andra.
En spelar som för mig gått från att vara ett irritationsmoment till en hjälte.
Jag tyckte inte om dig i din första omgång i Elfsborg. Tyckte du spelade själviskt och i ärlighetens namn utan att bidra så mycket som du kunde ha gjort. Jag hamnade till och med i debatt med en journalist som envisades med att hylla dig (oförtjänt i min mening).
Men sen kom du tillbaka efter en utlandssejour och något var annorlunda. Du spelade inte längre lika själviskt och självhävdande utan du spelade för laget. All den kunskap du bar med dig, all din talang, din vilja och dina ledaregenskaper gick till att skapa framgång för laget och genom det steg du i mina ögon och i många andras.
Jag vet att du trots detta har fått mycket klagomål kastat åt ditt håll och fastän du säger att du inte bryr dig så skall du veta att jag försvarat dig ända sedan du visade ditt gulsvarta hjärta. Att vi sedan också är årsbarn och delar samma förnamn har inte skadat.
I ärlighetens namn kan jag inte förstå logiken bakom att du inte längre skall vara kvar. Jag tänker inte här skriva ut vem eller vilka jag hellre skulle ha sett få lämna men det finns andra alternativ och jag hoppas någon gång få en förklaring på detta, i mina ögon, egendomliga och rentav felaktiga beslut. Du förtjänade ett bättre avslut än det här.
”Play for the name on the front of the shirt and they will remember the name on the back”
Tony Adams
Du har spelat i många år för namnet fram på den gulsvarta tröjan och lita på mig, herr Nilsson, vi kommer minnas dig.
