Krönika: Ett helt annat lag
"Det faktum att vi tog över Swedbank Arena och höll Malmö FF nere så länge skall tas in och öka på självförtroendet. "
Alldeles intill där jag bor har det i helgen varit en marknad modell större. I detta ingår varje år också ett mindre tivoli vars motorer under hela helgen sprider ett dovt brummande över hela grannskapet, inklusive hela vårt hus.
Väl då att man för en stund på lördagen kunde få gömma sig i Tv-rummet och höja upp volymen för en tillfällig respit i den Allsvenska guldkampen. Dock med maskinen Malmö FF som motståndare i Malmö.
Knappast den lättaste bortamatchen för säsongen.
Min far och jag diskuterade ingående för- och nackdelarna med matchen precis som vi alltid gör och vi var båda aningen tryggade av det faktum att förra årets match slutade 1-2 trots Rosenbergs mål i 21 sekunden (!). Men det var förra året.
Det återstår fortfarande en del poäng att spela om men i detta läge är det riskabelt att låta en konkurrent dra ifrån. Belackare hävdar att Elfsborg inte klarar av att leverera när det gäller och gårdagens match var ett ypperligt tillfälle att (ännu en gång) bevisa detta vara ett falskt påstående.
Hur såg det då ut?
Kortfattat kan jag säga att det växlade. I Malmö är det standard att Malmö FF styr matchen och 10 minuter in hade dom redan haft en klar målchans, förvisso utanför mål men ambitionen var inte tvetydig.
Samtidigt hade vi svårt att samordna oss och det var många händer som visade mot gräsmattan i "här skulle jag ju fått den"-gester.
Det var inte dåligt men suddigt.
Ytterligare 10 minuter passerar och vi kommer in. Hedlund gjorde en stormatch i att vara fullständigt livsfarlig för Malmö FF:s backlinje och kunde bara han och Prodell fått till några detaljer kunde matchen ha slutat annorlunda. Malmö FF körde med en massiv defensiv så det är inte lugna gatan att anfalla dom med bara två man på topp.
Det är någonstans här som det växlar första gången. Malmö FF räknade med sitt hemmaplansfördel och i den beräkningen fanns inte Elfsborgs respektlöshet för densamma. Hedlund, Prodell, Zeneli och en högt placerad Hauger pressade på och Svensson och Holmén bröt hemmalagens anfall på ett mästerligt vis. Framförallt Holmén gjorde en av sina bästa matcher det här året.
Vi var starkare än hemmalaget och Lundqvists 0-1 i 22:a bara bekräftade detta.
Naturligtvis ledde detta till frustration i det himmelsblå lägret och Rosenbergs filmning är det tydliga symptomet. Punktmarkeringen av Holmén var för svår att skaka av sig.
En annan som gjorde en hjälteinsats igår var alla gulsvartas favoritmålvakt Kevin Stuhr Ellegaard. Hans straffräddning förtjänar att bli en fondvägg någonstans.
I andra halvlek växlade det igen och Malmö FF tog tillbaka en del av kommandot genom sitt kvitteringsmål. Dock klarade vi att försvara oss till oavgjort och samtidigt ha ett par bud på egna mål.
1-1 var inte det bästa vi kunde fått men i slutändan känns det som att vi kan vara nöjda. Vi ligger fortfarande i bakhasorna på den absoluta toppen och Malmö FF ligger under oss.
Det var nästan samma startelva som mot Sundsvall men det var ett helt annat lag. Detta var det Elfsborg som vi känner och älskar. Ja, det var en del misstag och en del övertända passningar men på det hela taget gjorde vi en riktigt bra match.
Det faktum att vi tog över Swedbank Arena och höll Malmö FF nere så länge skall tas in och öka på självförtroendet.
Vi kan klara det.
Vi tillsammans.