Krönika: Europa här kommer Elfsborg II
"Elfsborg har tagit sig igenom kvalet, alla åtta matcher, utan att förlora en enda"
Vi skall spela i Europa League.
Alltså smaka på den och njut. Elfsborg har tagit sig igenom kvalet, alla åtta matcher, utan att förlora en enda. Bara det är en framgång som är värt en rejäl eloge och som bonus är vi alltså klara för den näst mest välbetalda europeiska klubblagsturneringen.
Som sagt, smaka på detta och njut.
Och säg mig sedan hur många som trodde att det skulle vara möjligt veckorna innan Oscar Hiljemark tog över.
Inget ont om Jimmy Thelin men det Elfsborg som kämpade sig igenom större delen allsvenskans första hälft var inte ett som utstrålade någon vinnarmentalitet. Där fanns stunder, ibland större delen av matcher där man kunde ana det som vi alla visste fanns i truppen. Men det höll aldrig. Det var förkrossande segrar följda av rent obegripliga förluster, lika förkrossande dom. Ingen balans och mycket lite hopp om att det skulle gå vägen.
Så är det verkligen inte nu. Vi har gått från att hålla tummarna för att vi åtminstone inte skall förlora till att förvänta oss en seger och det på rekordtid.
Igår var en vanlig dag. Arbetet rullade på och familjen mådde bra. Det regnade för en gång skull inte så direkt efter att jag kom hem var det gräsklippare fram och sedan en dryg timme av att betvinga den alltför vildvuxna gräsmattan. Jag gick segrande ur den kampen men med kroppen i energisparläge. Alltså dags för middag och där någonstans var det dags för avspark och min koncentration fixerades i lika delar mellan maten, sportradion och BT:s liverapportering. En fixering som höll i sig betydligt längre än vad som är vanligt.
Fanns det då något avvaktade i gulsvart igår? Ville man skydda sin ledning genom att spela försiktigt? Nej, Elfsborg spelade sitt eget spel. Attackerade orädda framåt och höll ett stenhårt lås bakåt och det var vi som dominerade. Molde var inte utan chanser men sett till hela matchen så var den vår att vinna. Dessvärre var det gästerna som fick det enda spelmålet vilket var lite orättvist och hade varit katastrofalt om det inte var så att det bara ställde oss lika.
Förlängning och spänningen var olidlig. Jag och far var båda på var sitt håll på helspänn och stressen sjönk inte direkt när matchen passerade förlängningen och vi gick över till straffar. I det läget var det svårt att sitta stilla.
Straffar mot vår klack.
Strålande.
Molde får starta straffläggningen.
Mer stress. Statistik visar att det är en klar fördel att inleda i en sådan situation. Men vi har också Isak Pettersson och han är en skicklig straffräddare och dessutom en som gjort det mot just Molde.
Barnen hade somnat vid det här laget och jag fick bita ihop för att inte vråla av glädje när Pettersson räddade första straffen och sedan jubla igen vid varje framgång. När Niklas Hult sedan avgjorde som bara han kan göra var det en helkroppsreaktion för mig. En tyst sådan men ändå.
Elfsborg kommer spela i Europa League. Vilken underbar mening att kunna skriva.
Och detta samtidigt som även Malmö FF spelar i samma turnering och Djurgården spelar i Europa Conference League. Tre svenska lag kommer i höst att spela i europeiska turneringar, har det någonsin hänt förut?