Krönika: FC Hallandia
Om en utopisk lösning för två halländska lag med rakt motsatta problem.
För omväxlings skull har media en ganska positiv bild av Halmstads BK denna säsong. Det talas mycket om rutinen man har och den stabilitet man visar upp som allsvensk nykomling. Om hur rätt det är att ta sig an matcherna med en mestadels utstuderad defensiv. Och detta kan jag ändå tycka är ganska förvånande med tanke på att bortsett från premiären mot Häcken så har taktiken inte gett särskilt mycket i utdelning. Samtidigt får man så klart ha i åtanke att det är en väldigt tunn linje mellan succé och fiasko. Och visst kan vi fortsätta tala om domslut men jag tänker inte gå ner mig i det träsket utan bara konstatera att Halmstads Bollklubb är hjärtligt välkomna tillbaka till Allsvenskan. Och i den här serien är det förmodligen inte vi som är de mest favoriserade.
Discoverys kommentator Niklas Jarelind tjatade under matchen mot Mjällby om hur dåligt det gått för HBK sedan man tagit ledningen i matcherna under säsongsinledningen. Så mycket att jag till slut blev tvungen att ställa frågan: ”HBK har tagit ledningen 3 gånger och då vunnit mot Häcken, spelat oavgjort mot Blåvitt och förlorat mot Norrköping. Så varför tjatar du om att det inte gått bra när de tar ledningen?”Jarelind svarade: "Litet urval såklart, grejen är väl mer att de just tagit ledningen, inte gjort några andra mål än det första."
Och just där har ju faktiskt Jarelind en poäng. En poäng som troligen hade eliminerat effekten av alla ”feldomslut” vi blivit utsatta för under säsongsupptakten - så väl som pånyttfödda #konspirationHBK-teorier.
Annars är min analys av Halmstads matchande hittills att vi i för stor utsträckning gett bort initiativet till motståndarna, blivit för baktunga och någonstans på vägen glömt bort hur det är att spela en kreativ anfallsfotboll. Något som tyvärr också skulle visa sig när vi i måstematchen mot Mjällby plötsligt förväntades vara det lag som skulle föra spelet och givetvis ”belönades” med en ny svidande poängförlust, denna gång på övertid. Men det är också en situation som HBK borde kunnat undvika, förutsatt att man faktiskt klarar av att föra matcher på denna nivå. För det faktum att vi på de inledande sex matcherna bara mött ett riktigt topplag kan också kännas aningen oroväckande.
Sju milakliv norrut är situationen den omvända för ett annat halländskt lag. Varbergs BoIS har trots ett i långa stunder bra spel avverkat och kammat noll mot 4 av de 5 överst placerade lagen i serien och parkerar med 4 inspelade poäng strax under Halmstad i botten av tabellen. För vad hjälper det att man lyckas såra varje topplag när försvaret samtidigt läcker som ett såll?
”I´ve got the brains, you´ve got the looks, let´s make lots of money” sjöng Pet shop boys i mitten av det glada 80-talet. Ja organisationen och stabiliteten finns I Halmstad, farten och de offensiva intentionerna i Varberg. Jag vet inte, går det möjligen att slänga in en dispensansökan mitt under säsong och bilda ett FC Hallandia och simsalabim kan vi ha ett riktigt slagkraftigt allsvenskt lag? Fast precis som i sången är det nog ett projekt dömt att misslyckas. Troligen måste både Varbergs BoIS och Halmstads Bollklubb hitta andra lösningar på problemen.
