Krönika: Första stora misstaget
"Elfsborg kan vara stolta över sin krigarinsats"
Så har det då hänt. Årets första förlust är ett faktum och det finns inget annat att göra än att acceptera det och gå vidare. Det är dock tungt att behöva svälja att vil dels förlorade matchen och dels att det var just mot IFK Göteborg. Att vi dessutom åkte ur cupen i semifinalen gör det hela bara ännu lite tyngre, men å andra sidan så hade allt annat än en cupguld känts tungt.
Varför hände detta? Flera anledningar naturligtvis men vi kan ta och titta på några av dom i texten som följer.
Till att börja med måste det ännu en gång sägas att Elfsborg spelade en strålande match. Med bara ett fåtal mindre bra ögonblick har laget inget att skämmas för utan skall känna sig stolta över sin krigarinsats.
I första halvlek var vi hur starka som helst. IFK kom fram ett par gånger till vår box men kunde aldrig riktigt hota. Det kändes aldrig riktigt farligt till skillnad från när Elfsborg tråcklade sig igenom och avlossade boll efter boll. Alltför ofta blev avsluten dock ganska lösa varför långt ifrån varje avslut på riktigt hotade IFK.
I andra märktes tröttheten av. Gästerna fick hålla mer i bollen varför vi sprang oss trötta i defensiven och i rusande kontringar. Tröttheten och värmen gav fler misstag och IFK blev farligare vid vårt målområde. Känslan var att det lag som satte 1-0 skulle vinna bara för att det skulle vara så knäckande för det lag som hamnade under. Och visst fick vi verkligen chansen i slutet. Straff i 86:e minuten och Jesper Karlsson ställde upp sig… och Anestis räddar. Det var en hård straff, en bra straff, men två saker jobbade mot Karlsson. För det första kom bollen i en höjd som är fördelaktig för en målvakt och för det andra gjorde Giannis Anestis en monstermatch.
Där Rönning hade en relativt lugn dag på jobbet fick Anestis rädda det ena avslutet efter det andra och jag vill hävda att blåvitt kan tacka sin målvakt för finalplatsen långt mer än sin insats ute på planen. Vi har fortfarande lite svårt med våra avslut men jag kan slå fast att hade inte en strålande målvakt bevakat gästernas kasse så hade det varit Elfsborg i finalen.
Så blev det inte. Ett misstag i defensiven, kanske det första riktigt stora misstaget jag sett i år, kom i förlängningen och vi förlorade. Vi kämpade in i det sista men det fanns inte jättemycket kvar att ge och det vi orkade få iväg det stoppade Anestis.
Lyckligtvis var detta ”bara” cupen. Visst, en titel och en plats i kvalet till europaspel hade suttit fint men det är fortfarande inte försent att lyckas med det i år. Det enda som hänt är att vi förlorat ut oss ur cupen. Allsvenskan finns fortfarande kvar och jag vinner hellre den än Svenska cupen. Och vidare skall jag påpeka att hade detta varit en Allsvensk match så hade den slutat oavgjort.
Vi är fortfarande obesegrade i Allsvenskan och där kan vi fortfarande ta både guldet och en kvalplats. Framåt till seger.