Krönika: Inte påkopplade?
Jodå, men vi är inte så mycket bättre än så här.
I efterdyningarna av Örgrytes klara seger hörs i mediebruset ett antal HBK-spelares (bort)förklaringar om att inte vara ”påkopplade” i början av matchen. Har man hört den förut? Jodå, men please spare me the bullshit på ren svengelska! Att rutinerade (i flera fall) tävlingsmänniskor skulle komma till match mot ett topplag på bortaplan utan att vara förberedda och taggade är naturligtvis struntprat.
Betydligt närmare sanningen är att det var klasskillnad igår, vi hängde helt enkelt inte med när ÖIS varvade upp turbon! Tabellen efter 18 omgångar ljuger inte, HBK är inte bättre än så här. Jo, i förlängningen är vi sannolikt lite bättre än så här. Men inte så mycket bättre att vi bara kan spela av resten av säsongen utan att med viss oro fortsätta rikta blicken nedåt.
Sommaruppehållet kom ytterst olägligt för ett HBK som precis då börjat varva upp sin blåsvarta turbomaskin. Och efter en fin inledning mot Norrby har återstarten utvecklats till en besvikelse och väl nu definitivt släckt hoppet om en allsvensk återkomst även för de mest inbitna optimisterna? Det blev aldrig så enkelt att med en ny tränare föll alla pusselbitarna med ens på plats och HBK gick som tåget mot Allsvenskan med sin på papperet ”starka” trupp. Matchen mot Örgryte strök väl om något under att vi har en bra bit kvar till den jämnhet och högstanivå som definierar ett stabilt och samspelt topplag.
Och mitt i alltihop växer en slags oro om att vi målat in oss i ett hörn med för många övermogna hemvändare och för få ungdomar som är redo för eliten. Och när den matchavgörande spetskompetensen också saknas på många huvuden och fötter känns HBK anno 2019 allt mer som en grå fotbollsarbetande massa.
