Krönika: Kampen om bronstronen

Krönika: Kampen om bronstronen

"Imorgon spelar vi den 29:e omgången och det är dags för årets sista derby, bortamatch mot IFK Göteborg."

Datumet på min kalender visar 30 oktober. Natten till idag gick klockan från 02:59 tillbaka till 02:00 och vi har vintertid igen. Det är alltid ett tydligt tecken på att Allsvenskan inte har många minuter kvar, för att vara mer exakt är det imorgon dags för den näst sista matchen. För toppen av tabellen är det hela redan avgjort så för MFF, Norrköping och AIK handlar det i stort sett bara om att få avsluta säsongen med en positiv känsla (så positiv man nu kan vara när man snubblat på mållinjen).
För Elfsborg gäller det naturligtvis också att försöka avsluta på en positiv not men det finns också fortfarande någonting att kämpa för, och vi har två spännande matcher att se fram emot.
 
Imorgon spelar vi den 29:e omgången och det är dags för årets sista derby, bortamatch mot IFK Göteborg. Av tradition beskrivs detta ofta, åtminstone av gulsvarta supportrar, som årets match och jag sällar mig till denna skara. Inte minst för att det i min bekantskapskrets finns nästan lika många IFK- som Elfsborgssupportrar. Det ger mötena en extra krydda och både vinster och förluster får en aning extra tyngd.
Nu är det ju en bortamatch som väntar och det gör mig aningen orolig. IFK spelar ju för samma position i tabellen som vi, och eftersom dom vann mot Sundsvall är det så att till och med om vi slår dom imorgon så kommer deras poängskörd att hålla dom kvar där dom är. Med andra ord kan kampen om bronsmedaljen avgöras redan imorgon om IFK vinner. Om vi skulle gå av planen med segern så måste vi vinna vår sista match medan dom förlorar sin och det är inte en omöjlig utveckling. Deras sista match är borta mot Norrköping som knappast tänker vika ner sig fastän guldet är borta och vår sista match är hemma mot Örebro och rent statistiskt är det till vår fördel.
 
Med både IFK och Örebro har vi en tendens att lyckas bättre hemma. Så är det väl nästan alltid säger du kanske och förvisso har du en poäng i att hemmaplanen är en stark fördel, framförallt för Elfsborg. Men när det gäller Örebro är det historiskt så att vi alltid förlorar borta och alltid vinner hemma. IFK borta brukar inte alltid heller gå så bra men vi får hålla hoppet uppe. Och jag tycker att vi har goda skäl till det.
 
Min känsla är att det i år skulle kunna gå riktigt bra i Göteborg om vi bara håller samman och spelar som ett lag. Vi har i år visat enorma brister i samarbetet mellan lagdelarna och inom dom olika segmenten. Bristande kommunikation, missuppfattningar och tillfällen då vi varit så långt ifrån varandra att en löpande bollhållare måste få till långskott bara för att kunna passa bollen.
Vi har också sett ett Elfsborg som spelar som om laget vore en enda sammanhållen organism där varje del utan att behöva fundera vet vad dom andra tänker göra och vi har stormat förbi motspelare som sparkat stora hål i luften när dom försökte ta bollen från oss. Den potentialen finns även inför morgondagens match och jag är övertygad om att om vi bara kan få till en glimt av detta så har vi mycket goda chanser att besegra IFK ordentligt.
Det är ett viktigt mål att kämpa för. Bronsmedaljen i Allsvenskan innebär en eventuell chans till Europaspel och ännu en medalj till vår samling. Vår mellansäsong som ägnats åt att skapa Elfsborg 2.0, ett framtida guldlag, verkade länge landa på den sämsta tabellplaceringen på många år men nu kan det faktiskt bli ett ganska lyckat år i slutändan och det är kampen för det som fortfarande återstår. 
 
Sen är det alltid kul om vi kan lyckas ge IFK en näsbränna på deras egen hemmaplan. 

Lars Mild2016-10-30 12:36:23
Author

Fler artiklar om Elfsborg