Krönika: Med risk för att låta för positiv

Krönika: Med risk för att låta för positiv

Vi blev inte utspelade

Augustisolen värmde mitt Tv-rum när jag och dottern satte oss i soffan för att se Elfsborg möta Djurgården igår. Dottern gillar att titta på fotboll men än så länge kanske mest som något att slappna av till snarare än för underhållningen. Själv kände jag den vanliga blandningen av stress och glädje över att det var dags igen för match. 
 
Jag kan inte påstå att jag satte mig till rätta för att se gårdagens match med en segerviss känsla i kroppen. Samtidigt vore det en lögn att påstå att jag var uppgiven. 
Precis som alla andra är jag medveten om att Djurgården är på gång för tillfället, att dom tog en åtminstone tillfällig ledning i tabellen efter segern i Borås talar ju sitt tydliga språk. 10: e matchen i rad utan förlust är minst lika tydligt. Djurgården är just nu bättre än dom varit på länge. 
Detta samtidigt som mitt älskade Elfsborg kämpar för att ta sig ur en svacka som påbörjades för två år sedan. Ett arbete som i allra högsta grad pågår och fortfarande går framåt. 
 
Med risk för att låta dumpositiv så vill jag påstå att delar av matchen, framförallt första halvlek, var en av dom bästa Elfsborg har spelat i år. Det bästa sedan hemmapremiären mot Hammarby. Det var naturligtvis bittert att förlora som det alltid är (värst av allt att vi slutligen besegrades på hemmaplan i år) men vi blev inte utspelade. 
 
Det tog en stund innan gästerna överhuvudtaget kom in i matchen och när dom väl gjorde det mötte vi dom med en starkt organiserad defensiv som stod emot attackerna när dom började komma. 
 
Inte ens dom bittraste av gulsvarta supportrar kan ha missat hur mycket bättre Elfsborg spelade igår, hur taggade dom var och hur mycket färre misstag som gjordes i defensiven. Djurgården hade vind under fotbollsskorna och dominerade i allt utom antalet gula kort och ändå fick dom bara med sig ett enda mål och det kom sig av det enda stora misstaget i vår defensiv, att lämna Kevin Walker obevakad. Vi förlorade matchen men vi blev inte utspelade. Vet det, och finn styrka.
 
Finn samma styrka i att vi arbetade oss in i matchen igen och mot slutet var det vi som hotade och inte tvärtom. Och det var inte det tafatta och avslutsfria spel som hemsökt oss i tidigare omgångar. Karlssons konstassist till Ndione förtjänade att få styras in i mål om inte annat så bara för den var så förbannat snygg. 
 
Elfsborg är på väg tillbaka, det är inte dags att misströsta bara för att vi förlorade mot laget som med segern tog serieledningen.

Lars Mild2019-08-06 22:00:01
Author

Fler artiklar om Elfsborg