Krönika: Mera Elfsborg i Elfsborg

Krönika: Mera Elfsborg i Elfsborg

"Håglösheten från tidigare matcher var borta och det var blickarna rakt fram istället för ner i backen. "

Så har det då äntligen hänt. Efter veckor av plåga har det hänt: Elfsborg har spelat fotboll. 
Nu kanske du tänker: men det var ju 10: e omgången av Allsvenskan igår. Elfsborg har ju spelat 9 omgångar innan gårdagens match.
Det är förvisso helt sant att det var 10: e omgången igår och att Elfsborg har deltagit i samtliga omgångar men det har lämnat en del att önska.
Gulsvarta spelare har befunnit sig på fotbollsplaner och försökt spela fotboll, dock utan nämnvärda framgångar. Det vi har sett är krampaktiga försök med några få ögonblick av spel. En del starka individuella insatser som hamnat helt utanför lagets kontext och därför i det närmaste varit bortkastade.  
 
Matchen mot AFC var en positiv överraskning i det att vi vann men att det skulle sitta så långt inne mot kanske det svagaste laget i Allsvenskan det var inte något att skratta åt.
Igår kom Jönköping Södra på besök och dom representerar vanligtvis ett klart mer påtagligt motstånd. Alltså var detta en prövning som man inte skulle ta alltför lätt, även om dom numera saknar den spjutspets som Pawel Cibicki numera tillför i Malmö FF.  
 
Elfsborg inledde starkt och pressade framåt. Vi har tidigare i år sett detta i flera inledningar varför jag inte vågade hoppas på för mycket. För mig hängde det väldigt mycket på hur det skulle se ut efter första kvarten.
Jönköping å andra sidan var inte på topp under samma period. Deras defensiv var nästan lika öppen dom Elfsborgs har varit och dom lämnade stora ytor i sina försök att boxa in bollhållaren. En taktik som är riskabel men som troligen hade fungerat om det varit för några omgångar sedan men igår fanns det en ny energi i di gule.
 
Håglösheten från tidigare matcher var borta och det var blickarna rakt fram istället för ner i backen. Elfsborg spelade med självförtroende, kreativitet och glädje. Visst det var inte perfekt och mängder av passningar gick helt åt skogen (Horn behöver till exempel verkligen träna på uppspel) men där vi tidigare rasat samman efter en kvart lyckades vi samla oss och faktiskt höja kvaliteten på spelet.
Där vi tidigare varit vidöppna stängde vi till och motade bort Jönköpings attacker så effektivt att dom knappt hade ett avslut på mål genom hela matchen.
Vi slog en felpassning men där fanns oftast en annan gulsvart spelare som tog tillbaka bollen och fanns inte det var vår defensiv så pass samspelad att vi oftast kunde bryta innan det blev verkligt farligt.
Kort sagt, igår spelade Elfsborg fotboll.
 
Och det betalade sig. Daniel Gustavssons mål i 29: e minuten var ett tidigt och underbart exempel på vad vi kan göra om vi utnyttjar Jebalis snabbhet och Gustavssons kyla.
Deras samarbete är lovande och det var uppenbart att Jebali trivdes mycket bättre i positionen han fick igår. Att placera honom någon annanstans är, precis som jag nämnt i tidigare krönikor, oansvarigt.
 
Han tackade ännu en gång för sin nygamla placering med att sätta 2-0 i 54: e och var under hela matchen ett hot framåt som hela tiden rörde sig. Hela laget verkade ha skakat av sig betongstövlarna igår för det var inte alls det stillastående bolltittande laget som vi sett i år.  
Och redan fem minuter senare nickade Joakim Nilsson in 3-0.
 
Ingen lämnades ensam igår och därför fanns inte lika stort utrymme för att bli syndabock. Förvisso kunde jag inte se att någon valts ut som defensiv mittfältare men där fanns ett gemensamt ansvar som gav trygghet bakåt och lämnade utrymme för spelglädje framåt.
Det fanns bud på fler mål och kan vi bara fortsätta på den här vägen och dra ner på felpassningarna så kommer vi att återta vår rätta plats i toppen.
 
Det här var den bästa matchen Elfsborg spelat i år och förutom segern kunde vi äntligen glädja oss åt att ha hållit nollan bakåt. En oerhört viktig seger, nästan löjligt viktig inför den fortsatta säsongen och skall vi ta med oss något så är det detta:
Elfsborg spelade faktiskt med varandra. Det var ett fungerande lag där alla deltog, såg varandra, hittade och hjälpte varandra i ett flödande kreativt rus.
Det var, kort sagt, mera Elfsborg i Elfsborg. 
 
PS
Till och med Magnus Haglund var framme och firade med klacken igår. Jag är ärligt talat fortfarande av åsikten att Haglund gjort sitt i Elfsborg men det är fint att han visar uppskattning för klackens fina insats och att han faktiskt stod upp under matchen och ledde laget.  

Lars Mild2017-05-23 11:51:30
Author

Fler artiklar om Elfsborg