Krönika: Nu är det slut
Sista matchen för året är spelad och nu är det dags att ta semester och bara försöka överleva hockeymörkret. För mig återstår att titta lite på vad som har hänt under den senaste tiden, vilket faktiskt är en hel del.
Efter ett gruppspel i Europa League som inte varit det vi hoppats spelades igår den sista matchen mot Standard Liége och den började som vi har vant oss. Dåligt. Elfsborg hårt tillbakapressat och med nästan ingenting i form av anfallsspel. Lagspelet fanns knappt alls och den räddande ängeln för gulsvart var den långe dansken i målet. Sett över hela matchen stod Ellegaard för flera helt avgörande räddningar och en riktigt läcker på en skruvad boll i slutet. Standard Liége hade lekstuga och i 31 minuten straffade det sig med 1-0. Det hela kändes ganska uppgivet. Sista matchen verkade inte vara lockande och aldrig har jag hört kommentatorer prata så mycket om att spelarnas semester hägrar. För mig var det ganska uppgivet och irriterande. Ännu en gång fick jag se mitt lag underprestera, jag vet att Elfsborg är bättre än vad som visats upp, och min förhoppning om att detta skulle ses som en möjlighet att avsluta starkt verkade frånvarande.
Men så hände något. Det var som om Elfsborg, när vi fick 1-0 mot oss, bestämde sig för att ”nej, vi ska f*n inte förlora en gång till”.
Helt plötsligt kom det press från det gulsvarta lägret och Standard Liége verkade nästan chockade av denna motoffensiv. Plötsligt var det Elfsborg som hade alla initiativ och efter att Viktor Claesson skickat iväg en perfekt passning kunde Lasse Nilsson servera kvitteringen exakt 10 minuter efter Standard Léges ledningsmål.
Matchen levde och innan timmen hunnit spelas i andra halvlek hade både Lasse Nilsson och Mikkel Beckmann gjort var sitt mål och satt slutresultatet 1-3.
Seger i sista matchen.
Totalt har vi dragit in fyra poäng och sålunda slagit Malmö FF som bara lyckades ta ett senast dom var med i turneringen.
Sammanlagt fem mål gjorda under hela gruppspelet i Europa League och tre av dom kom i sista matchen.
Elfsborg kan bättre än det som visats upp i år och nu skall det bara fortsättas på denna väg.
Tack Elfsborg för att vi får gå till vila med en seger under bältet.
Det verkar som om det kommer fortsätta vara Klas Ingesson som styr skutan för Elfsborgs A-lag. Gott så. Jag har inga problem med honom då han för mig framstår som en mycket sympatisk och kompetent man. Med stöd från Wettergren (om nu vi får behålla honom) tror jag att det kan bli ett spännande 2014. Mitt problem är att jag inte vet om Elfsborg valt ut Ingesson som den bästa lösningen eller blivit sittande med honom som sitt enda alternativ. Återigen vill jag säga att jag just nu inte har några problem med Ingesson men jag kan inte låta bli att bli undrande när Elfsborg länge var så noga med att säga att han inte skulle fortsätta och att man undersökte andra alternativ. Nästan samtliga av dessa alternativ, som vi känner till, är nu tingade av andra klubbar och Elfsborg meddelar då att man fortsätter med Ingesson. Det ser inte särskilt bra ut och det hade kunnat undvikas om Elfsborg någon vecka tidigare sagt att man slutar leta för att den bäste redan är anställd. Jag hoppas innerligt att Elfsborg kom fram till att Ingesson är det bästa alternativet och blev sittande med honom. Det senare alternativet är inte schysst vare sig mot spelarna, klubben, supportrarna eller Ingesson.
Inför 2014 tycks det som om man bestämt sig för att tunna ut truppen något. Fem spelare har redan tagit upp ifrån ungdomsverksamheten så några från huvudtruppen lämnar.
Stefan Larsson bestämde sig nyligen för att göra David Elm sällskap så 2014 kommer Kalmar FF att kunna dra nytta av två elfsborga… jag menar hemvändare för att visa att dom kan klara sig utan Nanne Bergstrand.
Joackim Jörgensen har lämnat Elfsborg för att söka lyckan i Viking Stavanger och jag önskar honom all lycka och speltid. Detsamma önskar jag Skuli Jon Fridgeirsson (om han nu släpps till Åtvidaberg) en spelare som vi dessvärre inte sett så mycket av.
Martin "pansardivisionen" Andersson lägger av och jag vill passa på att tacka honom för insatsen under alla år i den gulsvarta uniformen. Han har verkligen varit en av dom stora hjältarna för mig. Jag har saknat honom när han varit dålig och jag kommer sakna honom nu sedan han slutat. Underbart dock att sjukdomen verkar vara över.
Niklas Hult har varit i Nice och hälsat på men det verkar just nu inte som om han kommer lämna förrän tidigast i sommar, så vi kommer ha hans blixtsnabba ben på vår sida under för- och vårsäsongen åtminstone.
En som däremot redan tappats är James Keene som skrivit på för israeliska Bnei Yehuda. I truppen som den har sett ut under året är Keene den första verkligt kännbara förlusten. Han har fått skamligt dåligt med speltid men har alltid kommit in med enorma mängder vilja och engagemang och har stått för betydligt fler matchavgörande insatser än Bangura trots att han inte spelat i närheten av lika många matcher.
Du kommer alltid vara en hjälte för oss gulsvarta supportrar. Inte minst för matchen mot Braga där du gjorde två mål med blödande magsår.
Tack för allt och lycka till. Ditt engagemang, din vilja och energi kommer att saknas.
Tillåt mig att säga det vi i klacken så många gånger ropat under åren: KEENE!Keene!Keene!Keene!Keene!Keene!Keene!
Landslaget har i dagarna tappat den bästa mittfältaren som någonsin spelat i blågult men man har i samma veva varit kloka nog att släppa in Johan ”Maratonmannen” Larsson i truppen inför januariturnén. Bra att där åtminstone visas lite förnuft.
Inför 2014 hoppas jag att Elfsborg försöker att arbeta med det som varit problemen under året. Avsluten är en sak men ännu viktigare är lagspelet. Det jag vill se nästa år är ett Elfsborg som spelar som ett lag. Att alla hjälper till och det alltid finns passningsalternativ för den som har bollen. Lös problemet som Lennartsson inte kunde hantera och SM-guldet är vårt.
Ha en trevlig vinter så hörs vi nästa år igen.
