Krönika: Oinspirerad seger

Krönika: Oinspirerad seger

"Var detta ett lag som känner att dom fortfarande spelar för guldet?"

Med en knapp seger i bakfickan ser livet som supporter, och troligen också som spelare, lite ljusare ut idag. För hur nära det än var att det hela gick åt andra hållet och hur mycket jag än suckade i min frustration dom första 90 minuterna av gårdagens match så blev det i slutändan just en seger. Och den tar vi emot med öppna armar.

Det var inte det Elfsborg vi vant oss vid att se den här säsongen som spelade igår. Spelarna var alla bekanta men det där fanns en brist på attack. På den verkliga viljan. Hemmalaget gjorde ju säkerligen sitt till för att hålla nere det sprudlande Elfsborg men ändå var det fler sidopassningar än offensiva. Mer långsamt tråcklade än blixtrande kontring. Visst, det kan vara på sin plats att använda sig av olika metoder, om inte annat för att kunna det och för att förvirra kommande motståndare. Men det var inte särskilt effektivt. Och det skapade väldigt få chanser, framförallt jämfört med hemmalaget.

Där det hos Halmstad märktes att man spelade för ett säkrat Allsvenskt kontrakt såg det istället i stora delar oinspirerat ut i Elfsborg. Oväntat med tanke på att vi som allra minst spelar för heder och Europaplatser.
Halmstad spelade för sin överlevnad och har ett omtalat tungt försvar att ta sig förbi, men nog var det oväntat svårt för di gule att få till några som helst farligheter. Nog har vi mött och sårat svårare motståndare än detta Halmstad? Jo, men inte märktes det.

Detta skall inte uppfattas som att Elfsborg inte försökte alls för det vore en osanning. Det fanns gott om försök, faktiskt fler avslut för Elfsborg än Halmstad och Frick inte minst kämpade hårt för att lyckas få en tå på bollen. 16 avslut men bara 3 på mål.
Hedervärt som kamp naturligtvis men som helhet hade vi enorma problem att få vårt spel att fungera och när det krånglade och hemmalaget tog över då verkade vi få idétorka. Vi spelade på gräs ja, men är det verkligen så oerhört svårt att köra med vårt vanliga kontringsspel? Vi har klarat det på andra gräsplaner.

Återigen gäller detta laget som helhet och inte individuellt, för på individnivå var det flera som spelade riktigt, riktigt bra. Simon Olsson, för att bara nämna en, var flera gånger bländande skicklig i att dribbla bort försvarande hemmaspelare och Johan Larsson var framme och hotade ett antal gånger i offensiven. Flera spelare var skickliga igår men som lag var det inte lika glittrande.
Var detta ett lag som känner att dom fortfarande spelar för guldet eller är det ett lag som bara spelar av en säsong där känslan är att guldet redan förlorats?
Kanske är jag orättvis men frågan finns där ändå. Kanske fanns där fortfarande en baksmälla från käftsmällen i Norrköping och misslyckandet i Varberg. Kanske har Ondrejka redan åtgärdat problemet.  

Det går egentligen inte att undvika det faktum att vi hade tur igår. Ondrejkas räd var strålande och värdig en seger precis som Rönnings straffräddning men Halmstad hade fler giftiga chanser än vi. Bland annat en i ribban som Rönning påpassligt räddade returen på.

Det talades om att Elfsborg spelade upp sig i kampen om SM-guldet i och med segern. Jag vill kalla det en sanning med modifikation. I sak är det sant och det är på inget sätt matematiskt omöjligt. Men samtidigt känns det osannolikt med bara två matcher kvar. Resultaten mot Norrköping och Varberg är kvarnstenar runt ambitionen. Vi kan dock fortfarande spela om en Europaplats och en placering i toppen. Dock bör det sägas att en slutplacering utanför topp-3 nog får ses som ett misslyckande med tanke på hur säsongen sett ut i stort.

Lars Mild2021-11-22 16:05:44
Author

Fler artiklar om Elfsborg