Krönika: På söndag är då det verkligen gäller
Generalrepetitionen på Friends är avklarad och trots förlusten kan jag inte påstå att jag har något egentligt att klaga på. Janne Mian menade i intervjun precis efter matchen att vi var det bättre laget och det måste man hålla med om. Jag vet inte på vilken match Hasse Backe hade tittat eftersom han verkade vara av en annan åsikt.
Vi höll i bollen och dominerade nästan rakt igenom dom första 70 minuterna av matchen och tryckte tillbaka AIK så rejält att det är tveksamt om dom överhuvudtaget ställde upp med något mittfält. Ändå gör då AIK det första målet och det tredje och kan ta helg med tre nya poäng.
Jag vill inte hålla på och peka finger här när jag ändå är så nöjd med lagets insats men det första målet kommer av att Bahoui inte markeras i målområdet. Det andra är ett resultat av enorma fumligheter framför det egna målet som låter AIK hitta fram.
AIK är inget dåligt lag och låter man dom få tillräckligt många tillfällen så kommer det att straffa sig men jag kan inte komma ifrån att vi tappade tre poäng på grund av något så fånigt som ett hjärnsläpp i första och fumlighet i andra. En fullständigt onödig förlust i en match som i övrigt var så bra spelad att jag vill kalla det en av årets hittills bästa insatser i Allsvenskan.
Det har ju oroats en del för om det täta matchandet är ett problem för Elfsborg men jag kunde inte se några spår av det på Friends. I ärlighetens namn var det länge sedan Elfsborg som helhet var så taggade och vassa i spelet. Hedlund var ganska osynlig i första halvlek och verkade komma till sin rätt först andra men i övrigt fanns det ingen i gulsvart som inte syntes och som inte gjorde sitt jobb till full belåtenhet. Utom då just vid 1-0 och fram till 70:e minuten varefter Elfsborg märkbart slappnade av och lät AIK ta över.
Skall vi då oroa oss över att det kommer hända på söndag? Alltså att Elfsborg mot slutet av matchen har oavgjort och slappnar av i väntan på full tid och därigenom ger till exempel Accam möjligheten att rusa fram och ta guldet från oss?
Nej, knappast. Av flera anledningar.
Macthen mot AIK var i allsvenskan och där är vi ett par månader från det verkliga avgörandet och vi ligger dessutom fortfarande två i den tabellen.
Helsingborg har inte en Patrik Carlgren i högform.
I matchen mot AIK var en seger förvisso viktig men mot Helsingborg är den helt avgörande.
På söndag gäller det inte bara ära utan också möjligheten att ännu en gång komma ut i Europa och alla dom fördelar som finns med det.
Nej, Elfsborg kommer inte göra samma misstag för på söndag kommer erfarenheten finnas färsk i minnet och revanschlustan vara på topp.
Vi ska besegra Helsingborg och i höst säkrar vi dubbeln.
PS
Med tanke på skador och slitningar är laguppställningen långt ifrån säker inför söndagen. Om vi nu antar att Hult är frisk nog att spela hade jag satsat på att sätta in honom från start i backlinjen. Bredvid honom antingen Jönsson eller Mobaeck (den senare om Jönsson inte är hundraprocentig) Holmén och så Johan ”Maratonmannen” Larsson. Om detta inte mer att säga.
I mittfältet bör Svensson självklart starta om han nu inte skadat sig illa mot AIK, annars har vi alla gånger Adam Lundqvist som säkert inte skulle klaga på att få chansen.
På mittfältet skall självklart Hauger finnas som en defensiv klippa och sedan är det antingen Rohdén eller Claesson. Båda två har sina fördelar och jag tror inte att vi skulle förlora på någon av dom. Jag säger Claesson som komplement till Lasse Nilsson.
Längs fram vill jag se antingen Frick eller Hedlund, spelar Hult från start hade jag väntat med Hedlund tills ny fart behövs och för att undvika att dom tar ut varandra. Slutligen hade jag velat se Lasse Nilsson och Mikkel Beckmann från start. Ett stort minus i det annars så bra spelet mot AIK var att vi tog lång tid på oss att komma bakom deras backlinje. Lasse Nilsson är något av en expert på just detta och tidiga mål hade inte skadat. Beckmann har förvisso en tung period i nära förflutet men hans stora problem på planen mot AIK var inte den egna förmågan så mycket som stillastående medspelare. Denna fördelning ger oss samtidigt möjligheten att sätta in Prodell som anfallsvapen i den senare delen av matchen.
Ellegaard, Hult, Holmén, Jönsson, Larsson, Rohdén/Claesson, Hauger, Svensson, Beckmann, Nilsson och Frick är min startelva.
