Krönika: Problemet med värvningar
Det är ett pussel med bitar som man från början inte riktigt vet hur man skall få att passa ihop.
Problemet med värvningar utifrån är att varje spelare som värvas har med sig sina speciella kunskaper och sin skolning som den nya klubben vill dra nytta av. Men frågan är hur man går till väga för att lyckas med det. Det är ett pussel med bitar som man från början inte riktigt vet hur man skall få att passa ihop.
Man är tvingad att antingen anpassa spelsystemet till spelaren eller spelaren efter spelsystemet. I den sista kategorin kan ingå att spelare sätts på en annan position än vad först var tänkt. Ett bra exempel på det är Johan Larsson.
I dom flesta fallen brukar det inte vara några större problem och i slutändan blir det en gemensam jämkning till fördel för alla. Detta kan ta olika lång tid. Ibland fungerar allt nästan omedelbart som när Andreas Augustsson kom till Borås. Eller så tar det en stund som med Jon Jönsson. I många fall fungerar det inte förrän vid värvningens andra säsong i laget. Oavsett är det oftast värt att vänta på och man skall vara försiktigt med att döma för snabbt. Det gäller det att ha tålamod och matcha spelaren klokt.
Henning Hauger – Hade problem att få sin energi och kampvilja att passa in. Han fungerar bättre sedan han anpassat sig till Elfsborgs spel och Anders Svenssons (alternativt Stefan Ishizakis) styre. Har ändå ganska snabbt hittat rätt och är nu en viktig kugge.
Mohamed Bangura – Den största förhoppningen (och bland vissa den största besvikelsen) en lysande värvning när han arbetar inom spelsystem som passar honom och han har lagkamrater med sig framåt. Detta har på senare tid inte fungerat och han känns mer och mer som om han spelar för sig själv. Dock betydligt bättre i Djurgårdsmatchen än sedan innan Champions League. Kanske kan avsluta sin lånetid på starkt sätt. Fungerar bäst tillsammans med Lasse Nilsson och hans spel har lidit när Nilsson varit skadad.
Tom Söderberg – Mycket stark huvudspelare, vilket har visats flera gånger om men har svårt med hemmagräset, har allmänt svårt med uppspel och ork i 90 minuter. Förhoppningsvis bättre till nästa år då han fått vänja sig och börjat stärka sitt självförtroende.
Mikkel Beckmann – gjorde sin femte(!) match för Elfsborg mot Djurgården och känns redan både som en viktig del av spelet och som spelartypen vi tidigare har saknat. På god väg att bli årets värvning.
Av dessa uppräknade är det Beckmann som tycks ha hittat rätt snabbast.
När det kommer värvningar till Elfsborg talas det alltid om vad dom har uträttat tidigare. Det visar vad dom är kapabla till men innan spelare kommer in i lunken är dom oskrivna blad. Dom som ännu inte bevisat sig kommer nog även dom att visa varför dom skall spela. Bitarna kommer passa in i pusslet.
Stefan Andreasson har många gånger visat en oerhörd skicklighet i att hitta spelare som passar in i Elfsborg och än så länge har jag inte sett något som för min del skadar mitt förtroende för hans talang.
Matchen då?
Djurgården på bortaplan den förste september 2013. Ytterligare en av måstematcherna, jag tror att vi kan slå fast att resten av matcherna som skall spelas är måstematcher, där tre poäng var nödvändigt för att undvika ett fiasko.
Jag brukar inte oroa mig för matcher mot Djurgården. Det kanske är någon form av hybris från mitt håll men jag tänker inte be om ursäkt för det. Statistiken talar för mig. Visst, mitt älskade Elfsborg har haft det motigt och alla är väl vid det här laget plågsamt medvetna om hur allsvenskan denna säsong varit.
Men, ingen svacka är för evigt och vi tog också dom där tre poängen som vi behövde. Tolv matcher mot Djurgården utan att dom besegrat oss.
Spelet inleddes starkt från Elfsborgs sida men blev snart lika yrvaket som varit brukligt för nästan samtliga årets första halvlekar. Tillskottet Stefan Larsson visade dock att han har saknats på plan i det att han tog flera av dom andrabollar som genomgående gott till motståndarlaget den här säsongen. Hans insats gjorde att inte varje uppspel stoppades lika lätt som tidigare och Elfsborg kunde så småningom återta makten över matchen. Detta skedde dock inte förrän cirka 30 minuter in då Beckmann tryckte in det oerhört viktiga 1-0 målet.
Innan dess var det spel mot ett mål – fel mål.
Backlinjen är fortfarande lite darrig och vi skall vara glada att vi har Kevin Stuhr Ellegaard i kassen. Hans dubbelrädding, där den andra genomfördes sittande, borde hamna i fotbollens Hall of fame. Vilken insats. Vilken målvakt.
Att han sedan lurades vid 1-1 målet var inte så mycket att göra åt och det var för övrigt inte bara hans fel.
Johan Larsson hade inte riktigt sin bästa dag på jobbet och var starkare framåt än i försvaret. Fast å andra sidan var det väl dömt att hända någon gång på 99 matcher. Väldigt mycket ansvar läggs på unge Johan Larsson och det fungerar inte i längden. Förhoppningen är att både veteraner, dom relativt nya och nyförvärven skall rida på det nya självförtroendet och åter ta sitt fulla ansvar.
