Krönika: Så dör gyllene drömmar
"Vi spelade som ett mittenlag i division ett och sumpar hela matchen och vår ledning på sju ödesdigra minuter "
Det började med kraft. En förväntad styrkedemonstration när det är hemmafördel förvisso men det innebär inte att det inte behöver göras. Det försvagades förvisso lite en bit in men när det blev motigt tog man detta som en signal om att förstärkning behövdes och kraften återkom och översteg inledningen. Denna totala dominans höll sedan i sig hela vägen in till slutsignalen.
Jag talar naturligtvis om vår klack som stod för en imponerande insats igår. Långt mer imponerande än det som visades upp på planen.
Det är naturligtvis viktigt att inte reagera helt känslomässigt på sådana här saker så jag skall försöka att uttrycka mig så diplomatiskt möjligt för att beskriva min upplevelse av gårdagens debacle.
Det var den mest plågsamt usla insatsen jag tror jag någonsin sett på Borås Arena. Ja, jag vet att det inte var dom största siffrorna vi förlorat med. 6-0 borta mot Häcken 2020, samma siffror mot Malmö FF 2017 och låt oss inte glömma förnedringen på Hisingen 2018 när vi förlorade med 5-0 och själva gjorde två av målen. Alla tre var totala kollapser men det dom också har gemensamt är att det var på bortaplan och knappast skedde i lägen då vi hade en genuin chans på SM-guld.
Hur hanterade vi den chansen? Tog vi möjligheten att i ännu en omgång leda och hålla konkurrenterna bakom oss?
Nej, vi spelade som ett mittenlag i division ett och sumpar hela matchen och vår ledning på sju ödesdigra minuter.
Vi har alla sett Elfsborg förlora på Borås Arena men att falla samman så som vi gjorde igår det var något oerhört. Jag kan faktiskt inte i skrivande stund minnas ett enda tillfälle på hemmaplan, åtminstone inte i närtid som varit ett så fullständigt bottennapp. Det närmaste jag kan komma är 2013 när Östers Pablo Piñones-Arces satte fyra mål mot våra två. Men det var återigen inte i ett läge där det var någon harmoni i Elfsborg och förlusten var tydligt symptom för detta. Kanske är det förvånande nog samma sak nu? Förvånande för det är inte något som lika uppenbart som då har visat sig i år. Ändå kan vi inte komma ifrån att det är något som inte stämmer i vårt lag och det måste åtgärdas nu.
Det här fick inte hända. Det här var gränsen som inte fick passeras.
Nu kan vi vinna resten av matcherna med 5-0 varje gång och det skulle inte spela någon som helst roll om inte Malmö FF förlorar eller åtminstone spelar oavgjort i minst en match. Med andra ord ligger det inte längre helt och hållet i våra egna händer och efter att ha legat i toppen i nio raka omgångar har vi halkat ner till andra plats och det är helt och hållet vårt eget fel.
Ja, Kalmar FF drog nytta av möjligheterna som gavs och fick ut full pott i både poäng och chanser men målen var billiga. Två av dom var snygga ja, det kan inte förnekas men alla billiga och det är inte okej. Inte när vi har den bästa chansen till att vinna Allsvenskan på över ett decennium.
Var det guldfrossa? Var det underskattning av motståndet? Oavsett vad behöver vi finna vår väg tillbaka till lagharmonin som lett oss hela vägen fram tills för några matcher sedan. Vi måste göra det för om vi inte kan få samspelet att fungera, om vi inte kan vända ett underläge, om vi inte kan spela som ett lag, om vi inte kan göra mål. Då förtjänar vi inte SM-guldet.
Och då dör våra gyllene drömmar.
