Krönika: Sabotage på Hisingen
"Vi släppte fram Häcken och dom liksom vi är aldrig sena att straffa sådan dumhet."
Jag finner mig sökande efter ord. Vad kan man kalla det usla som hände igår? En genomklappning? Ett platt fall? Misslyckande? Inget av detta känns riktigt rätt. Det beskriver bara en del av problemet men inte det som faktiskt utspelades på ett fullsatt Bravida Arena den 29 juli 2023.
Vi började ju så bra. Det hör inte till traditionen att Elfsborg räknas som favorit i en match men igår får man nog säga att vi gjorde det. Trots att vi spelade en bortamatch mot regerande svenska mästarna och trots att vi spelade på Bravida, en arena som inte varit någon vänligt sinnad plats för Västergötlands stolthet.
Faktum är att vi har spelat nio allsvenska möten mot BK Häcken på denna arena och av dessa har vi vunnit: en match. 2019 lyckades vi kämpa oss till en seger med 1-2 efter en vidunderlig insats av den då debuterande målvakten Tim Rönning.
Året innan hade vi förnedrats med en 5-0-förlust som inkluderade två självmål av Gojani och Ishizaki och segern följdes året efter av en än värre smäll med en 6-0 efter en fullständig kollaps i andra halvlek. En seger, två oavgjorda och resten förluster av mer eller mindre pinsam natur. Det är vårt facit på Bravida Arena inför matchen igår.
Men i år, tänkte jag när jag satte mig i soffan igår, i år leder vi Allsvenskan. I år är vi ett bättre spelande och ett starkare lag än vi varit på många år. Bättre än vi kanske någonsin varit på Hisingen. I år skulle vi kanske kunna lyckas.
Det började ju dessutom så bra. Vår röda klack var månghövdad och dånade över planen till stöd för våra spelare och det var vi som tog hand om händelserna redan från början.
Anfallet i tjugoandra minuten var en uppvisning i hur vi kan straffa motståndet för sitt övermod och Okkels placering av bollen i kassen var mer eller mindre perfekt. 0-1 och det kunde ju inte börjat bättre.
Ja, Häcken kvitterade bara minuter senare men det var ändå inte förgjort. Vi hade alltjämt initiativet och när Sadiq visades ut i fyrtionde minuten öppnades vägen bara alltmer.
Men sedan tog andra halvlek vid och det är här jag söker orden för att beskriva vad som hände. Jag har många gånger tidigare skrivit om Elfsborgs oförmåga att hantera ett numerärt övertag. Av alla dom gånger som motståndet har fått rött kort så är det ytterst få gånger som detta inneburit en nackdel för det decimerade laget, snarare tvärtom. Elfsborg har dock blivit bättre på det här under Thelin varför jag hoppades att vi skulle undvika att slappna av utan bara gå framåt och köra över.
Gjorde vi det?
Nej. Vi spenderade en stor del av denna halvlek med att spela passivt. Reaktivt istället för aktivt. Stillastående i väntan på passningar istället för att förflytta oss och öppna nya möjligheter. Bolltittande vid avgörande lägen. Vi slutade gå på för att ta bollen ifrån hemmalaget och lät dom spela runt och få tiden att gå.
Självsabotage är ordet. Vi spelade självsaboterande och satte oss själva i en onödigt besvärlig situation. Det där laget som stormat igenom större delen av säsongen och vänt ett antal matcher syntes inte alls till. När vi behövde pressa och verkligen hitta in så gick inget som vi ville. När dom äntligen anföll och öppnade upp så tog vi det lugnt när vi återtog bollen och höll i istället för att jaga framåt. Det finns naturligtvis ingen garanti att blixtanfall hade lyckats men det kunde ju inte ha gått mycket sämre än det gjorde.
Häcken hade inte fler än fem avslut på mål men i och med att dom placerade tre av dom i kassen så kunde dom bara vila i sin ledning och ställa upp en köttmur framför det egna målområdet som vi spenderade resten av matchen med att frustrerat stånga mot i misslyckade försök att vända en match vi förlorade i minut femtioåtta. Vi behövde inte ha gjort det men vi släppte fram Häcken och dom liksom vi är aldrig sena att straffa sådan dumhet.
Vi kan hantera det mesta men ett uppställt och väntande försvar, den berömda köttmuren, där har vi det väldigt svårt. Och det är något vi behöver bli bättre på för att inte hamna i motsvarande situationer igen. Om det är till någon tröst så kan jag utan tvekan lova och garantera att vi inte kommer förlora mot Häcken igen den här säsongen.
Här finns saker att hantera och förbättra och jag tvekar inte på att Thelin redan har inlett det arbetet. Låt oss inte glömma att det här bara var den andra förlusten i år. Vi leder fortfarande Allsvenskan och det kan inget lag ändra på den här omgången. Elfsborg är fortfarande ett starkt och ytterst svårslaget lag och vägen mot SM-guldet är helt öppen för oss.
PS
Gårdagen inleddes gladare med att vårt damlandslag körde över Italien med 5-0 och är klart för åttondelsfinal i VM. Framåt Sverige!
