Krönika: Sluta slarva Elfsborg
"I slutändan var det inte förrän i dom sista minuterna av matchen som vi verkligen vaknade till"
Det får räcka nu.
Jag menar allvar. Det får verkligen räcka nu. Elfsborg har slarvat tillräckligt för en säsong redan och det har nästan kostat oss flera segrar.
Nu har det förvisso inte gjort det och det har att göra med att vi har en hög nivå på vårt spel och vi kan köra över motståndet om vi bara vill. Men detta är också en bekräftelse på att det vi gjorde under första halvlek och en bit in i andra mot Sirius (och i flera av årets tidigare matcher) var att slarva.
Man kunde ju ha trott, hoppats till och med, att slarvet som höll på att kosta oss hemmamatchen mot Halmstad (alltså innan dom så omtalade tjugoåtta minuterna inleddes) skulle ha städats bort. Att vi som lag hade lärt oss vad priset är för sådana dumheter. Men nej, dessvärre tycks så inte vara fallet, åtminstone inte innan matchen mot Sirius. Men man kan ju hoppas att den skall vara lektion nog.
Det var ingen vidare match vi gjorde igår. Som helhet var det en av dom svagaste insatserna från Elfsborg i år. Inte riktigt den sämsta men heller inte tillräckligt långt ifrån för att man skall kunna känna sig trygg. Och anledningen vet vi.
Felpassningar duggade tätt och när vi inte misslyckades med att skicka bollen till medspelare så var Sirius skrämmande skickliga på att plocka den av oss. Bitvis visade dom faktiskt en obehaglig förmåga att läsa var passningen skulle komma. Detta samtidigt som vi visade en definitiv oförmåga att att bryta deras uppspel och ta tillbaka bollen.
Detta sagt kan man inte påstå att vi var under isen eller att Sirius kunde leka med oss. Snarare var lagen i långa stunder relativt jämna och ingen sida klarade av att dominera, detta trots ett bollinnehav för hemmalaget som i det närmaste var 70-30 under första halvlek. Nu är det som bekant ingen katastrof för Elfsborg att inte ha det större bollinnehavet men allvarligt talat så är dom siffrorna ganska oroväckande.
Det var dock vi som gjorde det första målet men kunde inte få igång något riktigt momentum och Sirius kunde ta över och för första gången faktiskt dominera tillställningen. Detta från omkring minut tjugo. Och det höll i sig. Vi återtog inte initiativet förrän i slutet av andra halvlek när vi låg under med 3-2.
Jag låter som en trasig skiva och jag vill inte ta ifrån Sirius något för dom spelade skickligt och borde i rättvisans namn ha vunnit matchen igår men det går inte att komma ifrån att det sammantagna problemet för oss var att vi slarvade. Att vi inte koncentrerade oss och riktigt satsade helhjärtat på att vinna. Det skall understrykas att det inte gäller för samtliga i Elfsborg men för tillräckligt många för att det skall sänka helhetsbetyget.
Vi måste kunna få till bättre anfall. Vi måste kunna försvara oss med större precision och inte lämna motståndare helt obevakade bara meter ifrån vårt eget mål som vi gjorde igår. Vi borde ha kunnat städa undan deras anfall och kontrat sönder dom men istället chansade vi och slarvade och gjorde inte vårt jobb.
I slutändan var det inte förrän i dom sista minuterna av matchen som vi verkligen vaknade till. När desperationen väcktes och vi tog över pressen. Slarvet upphörde mer eller mindre helt och från minut åttiosju till åttionio både vände vi och vann matchen med två mål varav det sista, Larssons indundrade avslut, var rena orgasmen.
Ändå kunde vi inte helt stänga ner tillställningen och med den sista sparken kunde Sirius fantastiskt ha utjämnat.
Femte segern och andraplatsen i tabellen sitter som en glass i juni men vi kan verkligen inte hålla på med det här slarvet längre. Ja, vi vann på två minuter men det var också i slutet av ordinarie tid. Sådant kan man inte alltid räkna med, framförallt inte mot svårare motstånd.
Det räcker med slarvet nu Elfsborg.
