Krönika: Spel mot ett mål
Startsträckan var alldeles för lång men när vi tog över så tog vi verkligen över
Uppehållet är äntligen över och igår fick vi slutligen se våra eleganter träda in på Borås Arenas plastmatta igen. Så vi har längtat och så vi har svettats dom sista dagarna. Ärligt talat var det en imponerande insats att ens spela matchen igår i den pressande värme som rådde. Dessvärre var det inte mycket annat som imponerade, i alla fall inte till en början.
Gårdagens motstånd var som bekant Varberg. Förvisso ett lag som kan överraska och ett som inte skall underskattas men samtidigt ett som vi skall kunna besegra vilken dag som helst. Sålunda var det en frustrerande och rent ut sagt förvånande att se hur svårt vi hade det i första halvlek. Det var som att vi förväntat oss något helt annat från gästerna och därmed inte kunde hantera sättet som dom faktiskt spelade på.
Detta plus det faktum att vi förväntades hålla i bollen och vara det förande laget vilket inte är vår expertis. Vår stil går väldigt mycket ut på att dom andra har bollen, att dom andra leder spelet och vi straffar dom för deras misstag. Igår inledde Varberg med att försvara högt men utan att hålla i spelet och vi kunde inte hantera det. Vi kom inte igenom när vi försökte och det hela såg bara taffligt ut. Vi måste ju kunna föra spelet om våra motståndare låter oss göra det. Vi måste kunna hitta sätt att ta oss igenom sittande försvar och vi måste kunna klara av att höja tempot och susa fram som vid en kontring även om anfallet inleds vid vår egen backlinje. Ja, jag inser naturligtvis att det är svårare att hitta vägar fram när motståndarna försvarar med hela sitt lag istället för några få som stannat kvar när övriga anföll men den krassa sanningen är att vi måste lära oss att göra det, annars kommer vi börja förlora matcher bara för att motståndarna satte första målet.
Bittert då att Varberg inte bara fick straff, en helt korrekt sådan även om jag inte kan hålla det emot försvarande Henriksson som i sak agerade korrekt, utan också att Simovic så försmädligt placerade in bollen i mitten av målet. Hade Rönning haft is i magen och stått kvar hade det sett ut som världens sämsta straff när den enkelt räddades men nu åkte den istället bara enkelt och långsamt in i mål.
Det var kronan på det misslyckade verk som var Elfsborgs första 45 minuter efter sommaruppehållet. Det enda som räddade betyget var tilläggstiden då Elfsborg faktiskt höjde sig några snäpp och visade förmåga och inte bara vilja. Betalningen för detta var ett läckert nickmål av Bernhardsson.
Så långt ganska halvtaskigt. Min och fars halvtidsanalys var inte särskilt upplyftande och vi kände båda att Elfsborg verkligen måste höja sig för att ha en chans i fortsättningen av matchen, för att inte tala om resten av säsongen. Vi lade vårt hopp till den taktiska talangen hos vår tränare Thelin.
Och det var nog rätt. Spelarna måste givetvis också ha känt att det inte funkade i första halvlek och alla gick ut hårdare för att visa vems hemmaplan vi befann oss på. Tidiga byten av Thelin gjorde sitt till och vi tog över.
Nej, det är för svagt uttryckt. Vi tog inte bara över. Vi fullständigt dominerade, mer eller mindre raderade ut motståndet från planen. Från att ha kämpat i första halvlek för att ens komma till ett avslut så var det i andra spel mot ett mål. Det var nästan så att Rönning kunde gått och tagit sig en kopp kaffe i väntan på slutsignal.
Sett till den dominansen så skulle man kunna klaga på att inte fler mål gjordes men med 4-1 på resultattavlan kan jag inte riktigt få mig till det. Jag är bara så nöjd med att vi verkligen höjde oss. Att Elfsborg visade vilken styrka som faktiskt finns i truppen.
Härligt att Olsson fick trycka in en boll till i mål och stiligt av honom att så påpassligt komma fram i just det läget. Alms mål var lika mycket om inte mer försmädligt för Varberg än deras straff för oss och Johan Larsson satte en kandidat för årets mål.
Skillnaden mellan första och andra halvlek för Elfsborg är enorm och fastän jag finner det lite oroande att vår startsträcka var en halvlek lång så är jag oerhört glad att vi avslutade så vansinnigt starkt. Nu vidare mot nästa seger.
