Krönika: Underkänd insats i Europa League
"Med ny tränare, ny laguppställning och nygamla idéer om hur vi skall spela. Med allt detta - hur kommer det sig att vi spelar som om Lennartsson fortfarande styrde skutan?"
Det hör inte till vanligheterna att gästerna inleder som det bollförande laget och hemmaövertaget är alltid som starkast i dom inledande minuterna av varje match. Det är i dom inledande minuterna som hemmalaget har möjlighet att verkligen sätta sig i respekt och visa att "om ni vill slå oss är det denna nivå ni måste höja er till".
För bortalaget gäller det att stå emot och ge "är detta allt ni har" till svar. Att släppa in mål är att misslyckas med att ge svaret.
Det här sker i 99 av hundra matcher, även med lag som har spelat mot varandra tidigare. Ett undantag är bortamatchen mot Syrianska där Elfsborg dominerande från minut ett.
Matchen mot Esbjerg var dock inte ett undantag men eftersom detta inte förvånade var jag inte överdrivet orolig när Esbjerg gick ut stenhårt i första halvlek och visade sin vilja att säkra sin plats i vidare Europaspel.
Min oro kom snarare av att Esbjerg så fullständigt dominerade att första kvarten var spel mot ett mål. Det kom inga som helst gulsvarta anfall, och det mot ett lag som inte borde kunna vara så överlägsna. Elfsborg satsade nästan uteslutande på långbollar som i stort sett varje gång gick direkt till hemmalaget.
I 16:e kom så första gulsvarta anfallet, vilket faktiskt nästan blev ett danskt självmål men endast ledde till två hörnor – ofarliga sådana.
Elfsborg har ju haft väldiga problem i år med att komma igång innan andra halvlek drar igång, förvisso inte i Europa League-matcherna men ändå. Det blev lite mer energi i Elfsborg när 23 minuter passerat, till stor del tack vare Viktor Claesson, men utan att det egentligen blev farligt. Ellegaard stod för några fantastiska räddningar men flera av hans utsparkar var under all kritik.
I dom få tillfällen när Elfsborg inte satsade på långbollar lyckades vi faktiskt få till ett skapligt passningsspel. Men när det väl närmade sig offensivt område blev det inget vidare.
Återigen var vi för långt från varandra och när en gulsvart spelare får bollen kommer ingen nära för att hjälpa honom. Flera gånger såg jag Beckmann ensam med fyra från hemmalaget omkring sig och sina lagkamrater antingen nere vid eget mål eller väntande långt borta vid offensivt område. Var fanns passningsspelet som var så bra mot Syrianska?
Med ny tränare, ny laguppställning och nygamla idéer om hur vi skall spela. Med allt detta - hur kommer det sig att vi spelar som om Lennartsson fortfarande styrde skutan?
Eviga långbollar som inte är så mycket planerade som chansningar och halvförsök. Mängder av missuppfattningar som resulterar i att bollen långsamt rullar över halva planen och ut till inkast för Esbjerg. Och ingen hjälp när vi skall anfalla.
För många gulsvarta blev även i andra halvlek kvar nere vid eget mål vid långbollarna. När fler kommer upp blir det bättre och farligare och då fungerade spelet helt plötsligt. Men våra anfall blev inte mer än blixtar i Esbjergs ihållande åskväder.
Det är över. Allsvenska upprepar sig och vi är borta med matcher kvar att spela. På det hela taget måste vår insats i Europa ses som underkänd.
Varför händer detta?
Elfsborg är inte så dåliga som vi var i denna match. Vi är inte så underlägsna som den här säsongen vill påstå. Så varför?
Min tanke är såhär: 2013 skulle bli ett segertåg men allt gick fel redan från början. Försäsongen, Allsvenskan, Champions League, tränarproblem, skador, misslyckade värvningar etc. Allt sammantaget är det en ordentlig sörja att ta sig igenom. En så tuff säsong med så många motgångar och krossade förhoppningar är inte lätt att bära, inte ens för ett elitfotbollslag. Självklart kommer det att märkas på planen. Oavsett hur mycket rutin man har. Det blir frustrerat, det blir tungt och det blir till slut omöjligt att genomföra på ett bra sätt.
När till exempel fick Elfsborg senast så många varningar i en match där det gick bra?
Kanske är det inte en omedelbar satsning på Svenska Cupen som är medicinen för Elfsborg? Jag tror att laget skulle tjäna mer på att få lite semester och slicka såren efter 2013 så att dom kan gå ut starka 2014 och då visa varför Elfsborg är Sveriges bästa lag.
Vi kan och vi skall göra det nästa år.
Vi Tillsammans.
