Krönika: Vi fick en riktig 50-årsfest
I år kunde vi fira 50 år med damfotboll i BP. Vi fick en rejäl fest som avslutning. Allsvenskan - här kommer BP!
Pulsen har stegrat under veckan. Samma poäng som Uppsala i för sista omgången. Vi eller dem. Åtta mål sämre målskillnad inbjöd till desperata tankar och dagdrömmar om att BP skulle få in 10-0 men att Uppsala ändå skulle få in tillräckligt med mål.
Jag själv blev sen till avspark. 2,5-åringen beslutade sig för att ta det slutgiltiga klivet in i den totala trotsåldern och allt blev sent. Hursomhelst, på väg till Grimsta hinner jag notera att vi leder och att Uppsala ligger under. Tänker ”haha, vi är i Allsvenskan i första halvlek ändå”. Är ändå säker på att Uppsala löser det och när 1-1 kommer där lagom till att jag visar upp säsongskortet vid Grimsta så är jag inställd på att bara njuta av BP-uppvisning.
5-0. Det räckte. BP gjorde sitt med bravur. Samtidigt hade Uppsala inte en enda marginal med sig. Jitex gör 1-0 tidigt på ett uselt avslut som på något vis tar sig in bakom målvakten. Uppsala kvitterar och radar sedan upp chanser under första halvlek. Men bollen går inte in. Istället kontrar Jitex in 2-1 med fem minuter kvar och dundrar sedan in 3-1 med Årets Mål direkt på avspark.
Matchen i Uppsala låg dessutom fyra minuter före matchen på Grimsta. Det blev klart. Det var glädje.
Vi kunde defilera och glädjen var total. För andra gången på tre veckor fick vi fira avancemang på Grimsta och det är inget vi kommer ta för givet.
Efter slutsignalen kommer de klassiska scenerna. Spelarna firar, champagne sprutas, vågen görs och fyrverkerier skjuts. 2,5-åringen tog sin nya boll, kastade in den på plan och stormade plan.
I vimlet hann jag ge Staffan Jacobsson en lång kram. Vår sportchef. Sedan 2014 har han haft ansvaret för damlaget. Resan skrev jag om redan för ett år sedan, men tål att upprepas.
2014, ur Elitettan i ett debutår som inleddes uselt med en upphämtning som hade behövt komma igång tidigare.
2015-2016 uppbyggnad i Division Ett.
2017 serieseger Division Ett, kvalförlust
2018 serieseger Division Ett, kvalseger
2019 nykomling i Elitettan, svag vår men stark höst ger nytt kontrakt med två omgångar kvar.
2020 stark vår ger toppkänning, usel höst väcker frågetecken.
Så är vi framme vid 2021. 50 år har gått sedan damfotbollen startade i BP. Efter en svajig vår trummade BP igång och poängen började trilla in, det blev jämnt i toppen hela vägen och BP pendlade mellan andra och femte plats under hösten. Men vi vet oss kvar. Hela tiden. Trots bittra förluster mot toppkonkurrenterna. Trots poängtapp mot lag utan motivation.
50 år. Tack till er som banade väg. Som skapade och satte igång. Damfotbollen har tagit stora steg de senaste åren. Äntligen börjar fler och fler ta ansvar för att skapa jämställdhet. Så här enkelt är det: Marknadsför du ditt damlag så kommer publiken att komma. Men, det ska göras långsiktigt och medvetet.
Ingen i damlaget i BP har BP som ”första” arbetsgivare. Endast sportchefen är heltidsanställd, men då ingår pass på fotbollsgymnasiet. Varje spelare har annat jobb eller pluggar. Någon bygger robotar, andra krigar på förskola. Träningarna sker på kvällstid, matcherna ger tidiga avgångar i (ändå rätt bekväma) bussar över hela landet.
Det är kärlek till sporten och föreningen. Det är att hänge sig. Ibland bekräftas det av framgång. Som idag.
Allsvenskan. Här kommer BP. Rosengård, Linköping, Häcken och Piteå. Vittsjö, Kalmar och Umeå. Tre derbyn mot storasystrarna. Nu ska det pluggas motståndare med längtan efter spelprogram och reseplanering.
Ikväll njuter vi.
