Krönika: Vi hade tur
I måndags ställdes Elfsborg mot Kalmar på bortaplan. Det är ingen lätt uppgift att klara av i normala fall och den här gången skulle David Elm, Melker Hallberg och övriga röda inte behöva oroa sig för vare sig Anders Svensson eller Stefan Ishizaki.
Det är inte första gången som Elfsborg behövt klara sig utan dessa två giganter på plan men för mig var det ändå lite oroande, framförallt eftersom tidigare erfarenheter av denna premiss inte varit till gulsvart fördel. När då heller inte Lasse Nilsson skulle finnas med i startelvan blev jag minst sagt fundersam. Hur tänkte vår tränartrojka där?
Min oro till trots inledde Elfsborg starkt och det var inte långt ifrån att vi tog ledningen från början. Sådan tur hade vi dock inte och när Kalmar väl arbetat sig in i matchen hade vi inte längre mycket att komma med.
Det bör påpekas att mittfältet faktiskt fungerade ganska bra. Visst, Svenssons exakthet saknades ibland men på det hela taget fungerade det och Adam Lundqvist blir bara mer och mer intressant att skåda på plan.
Bristerna kom mer i försvaret och framförallt i anfallet.
Större delen av första halvleken och till viss del även i andra fanns allvarliga problem med rensningarna framför Ellegaard. Vid massor av tillfällen verkade Kalmar veta precis vart varje boll skulle ta vägen för varje gång en passning eller rensning skickades iväg så kom den omedelbart till en rödklädd och nya faror drog in över vårt målområde.
Ellegaard själv gjorde en lysande insats och kan inte skyllas för dom tappade bollarna. Kanske skulle klistret på handskarna få en uppdatering dock.
Även i denna match verkade Holmén tappa uppfattningen om omgivningen och det var med blotta förskräckelsen som en solklar målchans för Kalmar räddades i andra halvlek. Det inte bara det att ouppmärksamheten riskerar att skapa öppna målchanser för våra motståndare utan också att det skapar situationer som kan leda till varningar och straffar när bollen skall återerövras.
Holméns talang som back är utan tvivel men han måste träna på det här om han inte vill riskera att klanta bort sitt spel som en av våra tidigare backar. Vi kan inte spendera ett år till med att tre backar måste täcka upp för den fjärdes återkommande misstag.
Detta sagt var Holmén i långa stunder också väldigt bra.
Problemen i anfallet låg främst i att väldigt lite skapades. Larssons långbollar och Hults löpande till trots så var inte anfallen särskilt snabba och när det började närma sig avslut så fanns inte fokus där. Det är dock svårt att klaga på insatsen av Frick, Hult, Rohdén och Claesson. Dom två senare är riktiga slitvargar som aldrig verkar vilja ge upp hur trötta dom än borde vara. Ändå kunde vi inte riktigt komma fram och när vilan närmade sig kunde jag inte låta bli att hoppas att Frick skulle bytas ut mot Lasse Nilsson.
Nilsson är som bekant en enorm talang när det kommer till att skapa lägen och då Frick blivit varnad ansåg jag det vara lämpligt att han lämnade plan innan den irriterade stämningen på planen gjorde situationen värre.
En stund senare, när både Prodell och Nilsson kommit in, blev Elfsborgs anfall farligare och chanserna visade sig igen. Tyvärr utan resultat.
Jag inser att ett generationsskifte är på väg i Elfsborg och att flera av favoriterna kanske inte kommer spela så många år till. Jag inser att det krävs att den nya generationen får testa sina vingar och försöka klara sig utan sina ”pappor”. Det som gör mig undrande är varför ingen av den äldre generationen låg högre upp än backlinjen (nej jag räknar inte Hauger till dom äldre)?
Detta var inte vår bästa match.
Förvisso var vi inte lika långt under isen som mot Åtvidaberg men det var ändå så att vi under större delen av matchen reagerade på vad Kalmar gjorde istället för att tvinga dom att reagera.
Det kan hävdas att KFF:s övertag var naturligt eftersom dom hade hemmaplan men det är inte ett fullödigt svar. Ja, vi är fruktansvärt starka på Arenan men knappast ett svagt lag på bortaplan.
Straffen.
Jag är inte säker på vad assisterande domare såg som gjorde att straffen ändrades till vår frispark och kanske var det helt korrekt som det blev. Ändå tycker jag att vi alla gulsvarta skall tacka vår lyckliga stjärna för att det blev som det blev. Jag tyckte att det såg ut som straff och då precis som vid flera andra tillfällen var det mer tur än skicklighet som räddade poängen åt oss.
Vi hade tur mot Kalmar. Det kan vi inte förlita oss på i fortsättningen.
