Golonka var där: Reclaim the läktare!
Kvällens ros går till den imponerande klack som Polen bidrog med. Tänk om Sverige kunde uppbringa en sådan istället för att rassla med juvelerna och köra vågen.
-Råsunda kokar, -suverän halvtimma, -bästa fotboll jag sett, -Svensson lysande, -härlig insats, -publiken gav oss ett underbart stöd, -en härlig föreställning, -bättre än så här var det länge sedan fotbollslandslaget presterade, -blixtrande ögonblick av fotboll nära världsklass, -färgstark svensk seger.
Superlativerna är många i media efter kvällens vinst över Polen med 3-0. Med risk för att klassas som blind eller pessimist så måste jag ifrågasätta allas omdömen. Från min 500-kronors plats på Råsunda kom jag på mig att sitta och tänka på annat mitt i ett svenskt anfall, så tråkig tyckte jag matchen var. Och en sak skall vi alla vara klara på - Sverige var INTE så bra som man kan utläsa av artilleriet ovan - det var Polen som var fruktansvärt dåligt. Sverige spelade alltid förstabollen bakåt eller i sidled istället för en öppnande pass framåt, men som sagt det är poängen som räknas. I DN rosas Fredrik Ljungberg som bäst på plan. Jo, nog sprang han mycket men uträttade han något? Jag kanske satt och drömde då med? Anders Svensson stor hjälte - sure, med två mål hade även Turbo blivit hjälte.
Angående laguttagningen försvarade Lars-Tommy valet av A Svensson före Källström med att Svensson sett piggare ut och valet av Jacobsson före M Svensson att det i stort sett var slantsingling mellan de båda. Jag måste säga att L-T imponerar på mig med denna startelva. Jag hade förväntat mig en mycket mer konservativ laguppställning och valet av Micke Nilsson är äkta fingertoppskänsla. Kan vi bara få bort balansspelaren, som är en förtäckt femte back, till förmån för en spelfördelare till, tror jag vi kan hävda oss i EM istället för att vara nöjda med en närvaro som nu ser ljus ut.
Kvällens ris och ros går till den imponerande klack som Polen bidrog med samt de mätta svenska fans, mig inkluderad, som sitter och tänker på annat en viktig kväll som denna. Tänk om Sverige kunde uppbringa en sådan istället för att rassla med juvelerna och köra vågen. Den 6 september möter vi San Marino på Råsunda. Det är hög tid att vi får (tillbaka) en läktarkultur kring landslaget. Svenska Fotbollsförbundet - reclaim the läktare!
Mina betyg:
3 - Isaksson, Inget att göra
3 - Edman, bra intitiativ trots vissa svårigheter i början
3 - Mellberg, habil insats utan att glänsa
4 - Jacobsson, brytsäker och bra
3 - Lucic, osynlig utan fel
4 - Ljungberg, slet bra men borde få ut mer, snacka mindre!
4 - Svensson, två mål och läckra pass men borta ur matchen långa stunder
4 - Micke Nilsson, genial och fin bredd, våga spela framåt oftare
3 - Mjällby, slet ibland för mycket, känns tryggt att inte ha honom i eget straffområde
2 - Allbäck, helt osynlig för utom målet
2 - Jonsson, många missar men skapade en del halvchanser
