Lagbanner
Dansk idioti och svensk dubbelmoral

Dansk idioti och svensk dubbelmoral

Christian Paulsen blev i lördags syndabock och indirekt ansvarig för att det danska fotbollslandslaget med all sannolikhet missar sitt andra stora mästerskap i rad. Den hetlevrade dansken som gjort succé i spanska Sevilla och gjort livet surt för en drös med stjärnor lät Markus Rosenberg provocera fram en rak höger i magen på svensken.

Bilderna talar sitt tydliga språk, det här var en avgörande händelse i negativ bemärkelse för dansk fotboll och jag undrar fortfarande, vad tänkte han på? Sverige som för typ andra gången i andra halvlek var uppe i det danska straffområdet var inte nära en målchans och danskarna hade bara behövt sno åt sig bollen och startat ännu ett farligt anfall i jakten på ett segermål. Paulsen ska med all rätt bära hundhuvudet för sitt otroligt idiotiska agerande. Jag har en tes, kanske en naiv sådan, att det förutom själva talangen också är intelligensen som skiljer proffs från amatörer. Att kunna värdera situationer, ta avgörande beslut som leder till något bra, att behärska sig i heta situationer och låta laget få fördel. Paulsen bar den danska tröjan inför 40 000 pers som hade offrat sina karriärer för att få byta plats med honom. Jag förstår fortfarande inte vad han tänkte på? Dock har fotbollshistorien visat oss att det finns värre syndare än så.

Det finns en återkommande fråga som svenskar gärna diskuterar och det är vad som egentligen är typiskt svenskt? Jantelagen säger många, avundsjuka säger andra, och ytterligare vissa pratar om att vi sätter oss så långt ifrån varandra på bussen vi kan och att vi knappt vet vad våra grannar heter. Mitt svar på frågan vad som är typiskt svenskt går nog till dubbelmoral och hyckleri.

En enig panel på kanal 9 fördömde, med all rätt, agerandet hos de danska arrangörsvakterna, eller snarare bristen på agerande. Ord som skandal, får inte hända, bedrövligt osv basunerades ut och jag ser även liknande analyser i media idag. Att Parken och dansk fotboll får stå med byxorna nere är uppenbart men man ska akta sig för att kasta sten framför ett stort glashus.
Ursäkta men det var inte många månader sedan Brasilien var på besök i Sverige. Två gånger har världens mest mytomspunna lag varit på plats i Sverige och båda gångerna har det slutat med att Sverige som arrangörer har skämt ut sig ordentligt. Inte ett ord om detta kan jag höra eller läsa om i svensk media idag. Dunga blev så upprörd att han tränade sitt lag på hemligt ort ute på den svenska landsbygden och landskamperna blev en parodi i uppvisning av brist på säkerhet. Inte ett ord om detta kan jag höra eller läsa om i svensk media idag.

När vi ändå är inne på den svenska dubbelmoralen kan jag inte låta bli att nämna Christian Paulsen igen. När Francesco Totti spottade dansken i ansiktet i EM-matchen 2004 stämde en enig kör upp och visade sin avsky med italienaren. Ingen, och jag betonar ingen, ifrågasatte vad dansken måhända kunde ha gjort för att få Totti att begå en sådan handling. Fuskande, filmande, korrupta italienare, ja dom spottar säkert utan anledning, det ligger nog i deras natur, löd den outtalade inställningen. När Zidane skallade Materazzi i VM-finalen i somras ville alla, och jag betonar alla veta vad Materazzi måhända kunde ha gjort för att få Zidane att begå en sådan handling. Nu var det helt plötsligt intressant att veta vad som låg bakom händelsen. Materazzi blev den första fotbollspelaren att bli avstängd för något han har sagt på en fotbollsplan, och ändå vet allmänheten fortfarande inte exakt vad det var. Dubbelmoral någon? Nu var dock inte svenskarna ensamma om denna form av hyckleri utan en hel fotbollsvärld var i Tottis fall eniga i sin dom om avrättning, medan man i Zidanes fall minsann ville ha en rättegång som kunde visa på förmildrande omständigheter. Det lustiga i Sverige är dock att allmänheten är så snabb på att döma ut diverse odjur ute i Europa. Sådana som spottar på folk, skallar motståndare, filmar, gör sig ovän med allt och alla och visar prov på sådant som är så typiskt osvenskt. Sedan vänder man andra sidan till och börjar istället prata om svenska Zlatan Ibrahimovic och hur grym han är osv. Dubbelmoral någon?

När Sverige och Danmark möttes i EM 04 minns jag att jag var en av få i bekantskapskretsen som gjorde upptäckten att Danmark nog var ett bättre fotbollslag än Sverige. Trots en 3-0 ledning igår visade det sig att historien skulle upprepa sig. Även om svenskarna på vissa positioner givetvis är bättre än danskarna och även om Chippen gjorde danskarnas vänsterback så snurrig att han tvingades byta, så vidhåller jag att Danmark spelar en offensiv fotboll som svenskarna inte är i närheten av. Det är snabbt, vägvinnande och underhållande. Nog för att Sverige har spelat många bra landskamper de senaste åren men jag tror knappast det är en tillfällighet att vi blev utspelade även i helgen. Jag ställer mig faktiskt frågan om folk verkligen minns spelet från matchen i Portugal för tre år sedan?

Hursomhelst råder det ingen tvekan om att Danmark passar Sverige fruktansvärt illa och att vi har problem med snabba, spelande lag. Vi ska heller inte glömma bort att vi på samtliga mål fick mer eller mindre hjälp av ett virrigt danskt försvar. Andra halvlek påminde om åttondelsfinalen mot Tyskland förra året beträffande spelunderläge och vi ska tacka Isaksson för att vi inte redan låg under när domaren blåste av matchen. Tomasson kommer gräma sig mer än en gång över sitt missade friläge. Vidare ställer jag mig frågan om vilket lag som när domaren blåste av matchen kände sig mest berövade på fortsättningen? Svenskarna som tilldömts en diskutabel straffspark eller danskarna som var mitt i anstormningen för ett ledningsmål? Jag hade varken blivit förvånad om Ljungberg missat straffen, eller om han hade satt den och danskarna gått upp och kvitterat.

Om UEFA beslutar sig för att tilldöma Sverige segern med 3-0 som det onekligen lutar åt anser jag att det är självmord för fotbollen. UEFA lägger sig platt på rygg och talar om att ”när ditt lag ligger under på bortaplan, ta på dig en tröja tillhörandes hemmalaget och spring in på plan så avbryts matchen och ditt lag vinner”. Jag är fullt medveten om att domaren säkert hade sina skäl att agera som han gjorde men det är principen som är det viktiga. UEFA statuerar exempel och den här debatten har vi haft tidigare i Sverige när ett par stockholmsderbyn har blivit avbrutna. Enligt min mening kan man inte lämna över ansvaret till supportrarna. Den första tanken som kommer upp i mitt huvud är; Kommer en dansk supporter ta på sig en svensk matchtröja och storma planen när returen spelas i Sverige och hur ska UEFA agera då?

Till sist hoppas jag givetvis att Sverige tar sig till fotbolls-EM nästa år så att vi får uppleva ännu en fotbollssommar med spännande matcher och vilda nätter den här gången i Schweiz och Österrike. Den fantastiska matchen i lördags fick ett ovärdigt slut men vi får alla hoppas att det kan komma något gott ur även det här.

Oscar Lindgrenmickael.moller@svenskafans.com2007-06-04 10:50:00
Author

Fler artiklar om Sverige