Inför Sverige-Island: Skönt läge
Om ett par timmar är det dags för avspark mellan Sverige och Island. Att det blir en seger – ja, det är väl självklart. Den stora frågan är väl egentligen vem som kommer att spela bredvid Allbäck.
Nu är det hög tid att lägga Danmark, Poulsen, Parken och vilsna 29-åringar åt sidan och istället blicka fram mot matchen mot Island.
Men först en kort återblick: förra matchen i höstas på ett kylslaget Laugardalsvöllur slutade med en knapp 2-1 seger till Sverige, efter att Island tog ledningen redan efter sex minuters spel genom FC Twentes Arnar Vidarsson. Kim Källström kvitterade några minuter senare, och en kvart in i andra halvlek kunde Chippen Wilhelmsson stänka dit Sveriges segermål.
Matchen var ärligt talat inte så mycket att hänga i julgranen, men landslaget gjorde det som krävdes och hämtade hem tre viktiga poäng. Något som landslaget gör ganska ofta om ni frågar mig: de imponerar inte direkt – men vinner ändå sina matcher.
Nu är jag ingen spåkärring, men ändå har jag en känsla av att onsdagens match inte heller den blir ett fotbollsfyrverkeri. Jag menar, en match mellan Sverige och Island bäddar knappast för den vackra fotbollen. Stora, stöddiga islänningar uppvuxna på en karg ö halvvägs till Nordpolen är liksom ingen garant för en fotboll som sprudlar av tekniska finesser och briljanta detaljer. Snarare kan vi förvänta oss skogshuggarfotboll av klassiskt snitt, med riv och slit, spring och kamp och stenhårda tacklingar. Kanske lite nordirländskt om man tänker efter…
Det hindrar ändå inte att jag tror på seger för de svenska pojkarna, under förutsättning att svenskarna får fart på anfallsspelet. För just nu, med Elmander avstängd och en Zlatan med ömtålig ljumske, är det just anfallsspelet som känns lite osäkert. Egentligen är det väl bara Allbäck som är helt given i morgondagens startelva. Vem han spelar med avgörs av hur pass bra Zlatan känner sig. Ger Zlatan klartecken så kommer han att börja från start, och då skall det bli spännande att se vad de kan åstadkomma tillsammans. De har ju ändå femton matcher ihop, även om den senaste snart ligger ett år tillbaka i tiden.
Som jag ser det är Allbäck/Zlatan den bästa kombinationen. Båda har den tyngd och erfarenhet som krävs för spel på den här nivån. Zlatan är dessutom magikern som kan avgöra en match när man minst anar det. Och Allbäck är alltid farlig inne i straffområdet med sin näsa för mål.
Men blir det inte spel för Zlatan så innebär det troligen att Rosenberg får chansen från start istället. En Rosenberg som gjort bra ifrån sig i Werder Bremen, men som ännu inte fått till det riktigt i landslaget. Kanske är det just speltid i blågult han behöver för att ta de där sista stegen. Jag vet inte. Ändå verkar det förnuftigt att spela Rosenberg i jämförelse med Rade Prica, som trots en strålande säsong i Danmark inte är en kandidat för landslaget ännu. Åtminstone inte som jag ser det.
Oavsett vilket så bör Sverige kamma hem tre poäng. Island hemma på Råsunda inför en entusiastisk publik måste funka som ett tändmedel för Sverige. Visst har Island ett par riktiga kämpar som kan ställa till det, men utan sin store stjärna Eidur Gudjohnsen ser det tufft ut. Man kan också fråga sig hur ett lag som senast nådde ynka 1-1 mot Liechtenstein på allvar skall ha något att sätta emot Sverige.
Innebär det verkligen att man kan ta en seger för given? I matchen mot Danmark hade Sverige rejält med flyt som fick in tre snabba mål. Laget visade dessvärre också hur svårt det kan vara att knyta igen säcken. Efter danskarnas reducering rasade Sveriges spel mer eller mindre samman, och återhämtningen till 3-3 var på inget sätt orättvis. Straffen till Sverige i slutet hade förmodligen avgjort matchen till Sveriges fördel, men ändå tycker jag att ett landslag bestående av idel rutinerade spelare inte skall släppa en 3-0-ledning på det sätt som nu skedde.
Men nu är Island knappast lika starka som Danmark, och dessutom spelas matchen under helt andra förutsättningar. Därför, mina damer och herrar, är jag ganska säker på att vårt landslag kniper tre poäng, och gör ett litet ryck i tabellen. Faktum är att även om Luis Aragonés manskap plockar hem segern borta mot Liechtenstein så kommer Sverige att ha tre poängs marginal till spanjorerna. Det innebär lite andrum. Det innebär lite arbetsro. Och det kommer svenskarna att kämpa hårt för.
Således ett ganska skönt läge för den ständigt ifrågasatta och kritiserade duon Lagerbäck/Andersson.