Krönika: Rätt att peta bästa backen

Igår nominerade landslagsledningen den 20-mannatrupp som reser till Malta för att spela träningslandskamp den 28 februari.

Matchen är sista landskamptestet inför VM-kvalet som stundar under våren vilket gör att Lars Lagerbäck och Tommy Söderberg nominerar bästa tänkbara lag. Stefan Schwarz gör en intressant comeback på mittfältet, däremot är EM-slutspelets bästa svenskback, Joachim Björklund, petad. Smärtgränsen är nådd enligt förbundskaptenerna då Jocke inte fått någon speltid i klubblaget på flera veckor. Ett helt riktigt beslut då en uttagning annars skulle sända ut fel signaler.


En fulltränad Joachim Björklund är givetvis given i ett svenskt landslag, men Sverige står knappast och faller i Jockes frånvaro. Just bra mittbackar finns det gott om. Johan Mjällby, Olof Mellberg, Teddy Lucic, Jozo Matovac är några alternativ. Frågan är bara varför inte allsvenskans bästa mittback i fjol, HBK:s Michael Svensson, lyckas slå sig in i landslaget?

Ytterbacksfrågan känns dock mera osäker i dagsläget. Förbundskaptenerna håller på att testa sig fram med bland annat AIK:s Kalle Corneliusson som högerback och klubbkollegan Teddy Lucic som vänsterback. Jag är dock osäker om Kalle är mogen för landslaget ännu, det finns vissa brister i hans defensiva spel som måste rättas till om han ska vara rätt man där. Hans offensiva kvalitéer är dock så pass bra att det motiverar en plats i truppen och tittar man på övriga backar som åker med till Malta så känns Kalle ändå som det bästa alternativet.

Vem som ska spela vänsterback framöver i landslaget känns som en öppen fråga så länge Pontus Kåmark och Tomas Gustafsson är indisponibla (Både dessa måste för övrigt även vara högaktuella som högerbackar om dom når upp i normal standard). Kommer Niclas Alexandersson även i framtiden att spela där? Mot Malta, och i första VM-kvalmatchen, känns det som om en nödlösning med Olof Mellberg eller Teddy Lucic ligger närmast till hands där jag skulle föredra Mellberg som förstaval även om det inte är hans rätta plats.


4-4-2 eller 4-2-3-1 ?

Sverige har under vintern testat på modeuppställningen 4-2-3-1 som så framgångsrikt praktiserades av bland annat Portugal i EM-slutspelet senast. Det känns helt rätt av förbundsledningen att förnya sig, skulle det inte fungera kan man snabbt falla tillbaka på det gamla inkörda systemet. Fördelen med det nya systemet är att det idag är mer lämpat om man tittar på det spelarmaterial Lars-Tommy förfogar över. Det finns t.ex. bara en riktigt bra internationell anfallare för tillfället (om ens det?), Henrik Larsson, vilket gör att det känns onödigt att spela med två. Bättre då att satsa på fler offensiva mittfältare som t.ex. Fredrik Ljungberg, Anders Svensson, Magnus Svensson och eventuellt Pär Zetterberg.

När det gäller dom två så kallade balansspelarna trodde jag att dessa platser skulle vara vikta åt Mjällby och Schwarz men nu lutar det mer och mer åt att Tobias Linderoth får chansen att på allvar slå sig in i laget. Det känns som ett spännande val även om jag i ärlighetens namn sett för lite av honom för att veta vad han går för. Daniel Andersson i Bari är självklart ett annat alternativ i den här positionen.

På anfallsplatsen är Henrik Larsson som sagt given, det finns i dagsläget ingen bättre svensk anfallare och Henkes målproduktion är det ju inget fel på även om den skotska ligan som bekant inte håller högsta klass. Jag saknar dock den allsvenska skyttekungen Fredrik Berglund i den senaste truppen. Han besitter den snabbhet jag saknat länge och han har ju redan bevisat att han kan göra mål. Trist att inte han får chansen mot Malta som avbytare.



Till sist: Hade jag varit förbundskapten mot Malta hade jag valt att satsa på följande elva enligt den trupp som är disponibel:

Magnus Hedman

Corneliusson - Andersson - Mjällby - Mellberg

Tobias Linderoth - Stefan Schwarz

Magnus Svensson - Anders Svensson - Fredrik Ljungberg

Henrik Larsson

0 kommentarer