Krönika: Tack för det, Sverige!
"Erik Hamrén har lyckats med sitt första uppdrag. Mästerskapsdeltagandet är säkrat, generationsväxlingen utförd och nu har han och alla andra svenskar åtta månader på sig att fundera på Zlatan Ibrahimovic roll i laget, klubblagspetningar och trupputtagning."
Det fanns egentligen ingenting som pekade på att det här skulle hända. Att Sveriges landslag plötsligt skulle gå ut och spela som svenska landslag brukar göra. Med det som hänt på näthinnan, det arroganta försöket att vara Spanien i Amsterdam (1-4); yra höns-insatsen i Budapest (1-2); en spelmässig förnedring av ett ganska mediokert finskt landslag i Helsingfors (2-1) i fredags, så var det svårt att riktigt tro på en sån här insats.
Visst kunde vi hoppas att Erik Hamrén och hans mannar lärt sig den defensiva och organisatoriska läxan, så tydlig genom detta kval - men frågetecknen var många. Och inte bara kring de taktiska dispositionerna: Även i laguttagningarna har Erik Hamrén ifrågasatts. En hård petningspolitik har förts, och efter att Oscar Wendt och Behrang Safari inte ens togs ut till den här veckans kvalmatcher så var Christian Wilhelmsson idag uppskickad på läktaren.
Men det är nu som så att (om läsaren ursäktar klyschorna) fotboll är fotboll, resultat är resultat och inatt är Sverige klart för fotbolls-EM 2012 och Erik Hamrén är plötsligt kung.
Han och hans landslag hade gjort den där läxan och plötsligt spelade det svenska landslaget som ett svenskt landslag. Perfekt defensiv organisation, ett imponerande kollektivt arbete, och det bollförande holländska laget nöttes ned i en svensk köttkvarn som inte ens stannade upp när den hamnade i 1-2-underläge.
Johan Elmander sprang halvvägs till Kiev; Anders Svensson och Olof Mellberg offrade sig överallt där de kunde offra sig och även där det egentligen inte borde vara möjligt. De visade att Tommy Söderbergs ande på något sätt fortfarande har en plats i det här laget. Tidigare utskällda spelare som Mikael Lustig och Ola Toivonen var plötsligt i nivå med ett av världens bästa lag. Längst bak stod en Andreas Isaksson från Smygehamn, var tre meter lång, och spred sitt skånska lugn.
Och gladast av alla var kanske Kim Källström. För två år sedan bar han gula skor här på Råsunda och missade en straff mot Danmark och Sverige missade på grund av det VM. Idag sköt han frispark som Wesley Sneijder själv och så gick Sverige till EM.
Erik Hamrén har lyckats med sitt första uppdrag. Mästerskapsdeltagandet är säkrat, generationsväxlingen utförd och nu har han och alla andra svenskar åtta månader på sig att fundera på Zlatan Ibrahimovic roll i laget, klubblagspetningar och trupputtagning.
Tack för det.
