Sverige-Moldavien 2-1: Sömnigt, segt och tre poäng
Sverige besegrade programenligt Moldavien med två mål mot ett, efter ett självmål av Igor Armas och ett mål av Sebastian Larsson. Sverige bjöd inte på någon höjdarfotboll alls, utan lyckades efter en sömning tillställning ta med sig tre poäng. En sen reducering gav nästan nerv på det hela.
Sverige tog idag emot Moldavien för att ta en programenlig trepoängare på Råsunda. Isaksson stod som väntat i mål. Framför sig hade han Mikael Lustig, Andreas Granqvist, Oscar Wendt och något överraskande Mikael Antonsson, och inte Jonas Olsson. Mittfältet bestod av Wernbloom och Källström centralt. Sebastian Larsson och Emir Bajrami på kanterna. Zlatan Ibrahimovic på topp med Johan Elmander som släppande anfallare.
Första halvlek
Sverige inledde som väntat bra, och tog kommando direkt. Emir Bajrami var piggast. Efter ett par halvchanser var Zlatan nära med ett försök till cykelspark som var några decimeter från att gå i mål. Den svenska pressen avtog dock och Moldaverna lyckades få till ett par bra frisparkslägen.
Matchen gick nästan helt i stå och Sverige kändes helt låst, tills Källström hittade Lustig med en djupledsboll som slog ett inspel som touchade Igor Armas och gick in i mål, och Sverige var i ledning efter en halvtimmes spel. Direkt efter var Elmander nära ett få en stor chans men fick en ordentlig hockeytackling i straffområdet och gick omkull, men domaren viftade åt Elmander att resa sig upp.
Tio minuter senare pekade dock domaren på straffpunkten efter att Zlatan blivit kapad bakifrån i straffområdet, luktade lite målchansutvisning, men domaren nöjde sig med straff. Straffen var dock väldigt dålig. Perfekt höjd och inte ett dugg nära stolpen. Zlatan verkade mest chansa på att målvakten skulle slänga sig åt andra hållet. Första halvlek slutade 1-0 och Sverige var i ärlighetens namn inte värda en större ledning, även om Moldavien var ett mycket sämre lag så hade inte Sverige skapat tillräckligt med bra målchanser.
Andra halvlek
Allbäck sa inför den andra halvleken att man skulle gå och visa vilka som bestämde, vilket var tvärtemot vad som hände. Sverige spelade otroligt långsamt och segt och moldaverna var faktiskt giftigare än Sverige i början på den andra halvleken. Till slut beslöt sig Hamrén för att göra en förändring, då en osynlig Pontus Wernbloom byttes ut mot Rasmus Elm i den 65:e minuten.
Rasmus blev en injektion för några minuter men sedan gick matchen i stå, igen och försattes i väldigt lågt tempo. Då valde Hamrén att ta ut Bajrami och ta in Martin Olsson. Bajrami inledde matchen otroligt bra men blev lite osynligare ju längre matchen led.
Kvarten kvar och Sverige hade skapat ungeför en målchans i den andra halvleken och Sverige verkade mest nöjda med de tre poängen och ville bara spela av tillställningen. Källström, som var en av få som stod för lite kreativa inslag, valde att testa ett par långskott mot slutet vilket var lika bra då det inte direkt fanns nå anfallsspel i övrigt.
Till slut kom då ett 2-0 mål som stängde matchen, när Sebastian Larsson kunde skjuta bollen mellan benen på Igor Armas och in i nätmaskorna efter att ha tagit sig in i straffområdet från högerkanten.
Efter detta släppte lite av nervositeten som de svenska spelarna verkade ha och både Källström och Elmander fick varsin god chans, Källström med ett distansskott och Elmander fick i stort sett öppet mål men lyckades aldrig få iväg något avslut.
Moldaverna lyckades dock reducera på tilläggstid och det blev faktiskt nästan spännande några sekunder. Men Sverige lyckades knyta ihop säcken och knipa de tre poängen efter en överlag sömnig tillställning på Råsunda.