”En sällan skådad handlingskraft av Janne Andersson”
Förödmjukad och anklagad inför öppen ridå – under ett års tid. När allting ställs på sin spets har Janne Andersson visat prov på sällan skådat ledarskap. Om Milano-resan var ett sista test så har Zlatan Ibrahimovic sannolikt fått sina svar.
Att beräkna Zlatan Ibrahimovics nästa drag har visat sig vara svårt.
Han är lejon, Gud och kung på sitt spelbräde och känslan har varit att han tyckt sig spela medialt schack med en bonde från Halland.
I sådana fall har bonden plötsligt satt kungen i schack.
De senaste dagarnas kovändning i historien om Zlatan och landslaget är inget annat än sensationell. Det händer inte varje dag, men det är fint när Zlatan blir mänsklig. Man anar en mognad i det sätt han kallar sitt avslutade landslagsuppdrag för ett misslyckande, att han väljer att ”ta tillbaka” sitt utspel om att irritera landslaget och att han nu, av allt döma på ett ärligt sätt, saknar de svenska fansen och vill dra på sig den blågula tröjan igen.
Janne Andersson har, å sin sida, tvingats visa upp ett ledarskap som varit snudd på omänskligt det senaste året. Han har blivit offentligt förödmjukad av Sveriges största genom tiderna, anklagad för att inte välja spelare med utländsk bakgrund i sina laguttagningar. I september vred Zlatan till kniven ytterligare när han kallade Janne Andersson för inkompetent för att inte ha startat Dejan Kulusevski mot Frankrike.
Genom det här mediala helvetesåret med Zlatan har Janne Andersson inte gått i konfrontationsfällan en enda gång, utan behållit lugn och hållit fast vid sina mantran.
Någon månad senare kan man undra: hur kunde Zlatan ens överväga att vilja spela i landslaget under en förbundskapten som bevisligen är inkompetent? Var det i själva verket ett test av Janne Andersson?
Skarpt läge blev det i alla fall i tisdags efter Zlatans nya rockad. Den här gången har Janne Andersson svarat med förträfflig snabbhet genom att inte bara ta kontakt med Zlatan. Han har rest ner till Milano för att träffa personen som det senaste året har hånat honom inför öppen ridå.
Janne Andersson har satt sin för tillfället viktigaste arbetsuppgift före fåfänga och prestige – något som andra förbundskaptener hade kunnat lära av – och har inte bara lyckats krångla sig ur hela den här soppan helskinnad. Han har nu hanterat det här med handlingskraft och ledarskap som är föredömligt men ganska sällan skådat.
Så – vad händer nu?
Givetvis ligger nästa drag hos Zlatan.
Han kan mycket väl redan ha tagit sitt beslut. Kanske var det här testet för att se vad förbundskaptenen faktiskt går för, och att svaret kom när Janne Andersson valde att ett dygn efter Zlatans invit resa ner till Milano för att träffas.
En del menar att det Janne Andersson och Zlatan Ibrahimovic står för är motsatser till varandra. Jag tycker inte att det är helt sant. Här är två som personer som ovanligt principfasta, envisa, strategiskt målinriktade men samtidigt känslomänniskor.
Det betyder inte nödvändigtvis att man tycker lika kring allting, men i de egenskaperna finns en grund för ömsesidig respekt för varandras roller.
Mycket handlar förmodligen om just vilken roll Zlatan kan tänka sig att acceptera i landslaget. Kanske fick Janne Andersson sina svar under mötet i Milano, men känslan är att Zlatan redan sålde in sig själv i intervjun med Erik Niva när han beskrev hur han utvecklat sin spelförståelse på och utanför planen, att han gärna offrar sig för laget men är bäst genom ”att vara farlig i sista tredjedelen”. Läs: Kristoffer Olsson behöver inte oroa sig för att hans roll som speluppbyggare blir kidnappad – fråga Kim Källström och Anders Svensson om ni undrar.
Spelplanen står kvar, men Janne Andersson och Zlatan Ibrahimovic har förhoppningsvis spelat sitt sista parti mot varandra.
Nu vill vi se båda i samma lag i sommarens EM-slutspel.
