Gästkrönika: Nu får det vara nog, Hamrén!
Erik Hamrén ska nu ta sig an sitt tredje mästerskapskval som Sveriges förbundskapten och börjar med att värma upp med en vänskapsmatch mot Estland på fredagen. Det finns mycket frågor runt spelsystem, Zlatan och skador inför det superviktiga EM-kvalmötet mot Österrike som förväntas bli en av gruppsegerutmanarna tillsammans med Ryssland och Sverige. Mina frågor är några helt andra…
Erik Hamrén både prisats och sågats i media, på gator och torg, åt höger och vänster, upp och ned, fram och tillbaka. Erik Hamrén är en person som får mycket uppmärksamhet i Sverige och med all rätt. Erik har inte bara ett yrke som kräver att Sveriges herrfotbollslandslag presterar på en fotbollsplan. Han är också Sveriges fotbollsförbundskapten och ska leda ett utvecklingsarbete av den svenska fotbollen i rätt riktning. Resultaten som redovisas med facit i hand efter drygt fyra år med Hamrén vid rodret är inget som imponerar på mig varken i herrlandslaget eller någon annan stans. Inte heller ligger de i synk med vad han själv påstår ha för målsättning med herrlandslaget. Även om detta är bitar som får mig att tappa trovärdighet och förtroende för Erik, är det inte detta som oroar mig mest.
Tisdagen 2 september höll landslaget en presskonferens för supportrar och skribenter med en med blandad uppställning i landslagspanelen bestående av Erik Hamrén, Martin Olsson, Erkan Zengin, Branimir Hrgota och Marcus Allbäck. Ett par minuter in i presskonferensen får förbundskapten Erik en fråga hur han ser på inslussning av talanger i landslaget och nämnde spelare som Neymar och Raheem Sterling för att exemplifiera några av de spelare som kommit in tidigt i respektive landslag och gjort stora avtryck var på Erik menar att det kan bero på olika saker som erfarenheter och så vidare. Erik väljer framför allt att trycka på hur mycket fotboll du spelat tidigare och säger följande:
”Om du tar några av de där (Neymar, Sterling) så har de ju spelat fotboll i hela sitt liv.”
Erik Hamrén, det är ganska självklart att spela fotboll en längre tid är en förutsättning för att komma långt. Jag känner inte till en enda professionell fotbollsspelare som inte började spela fotboll innan tioårsåldern. Det är klart att det finns undantag, men jag kan tänka mig att de är väldigt få. Dessutom är dessa exemplifierade killar väldigt unga fortfarande, Sterling har exempelvis inte fyllt tjugo år ännu. Detta skulle i sin tur betyda att om vi förutsätter att Sterling började spela när han var fem år gammal, bara har spelat fotboll i fjorton år vilket är en ganska kort period egentligen. Vad har detta med någonting, tänker några av er. Jo, det hänger ihop med nästkommande kommentarer.
10 000 timmar träning
Jag fortsätter att lyssna vidare på Erik och tar in vad han har att säga. Erik berättar om hur vetenskapliga undersökningar visar på att det tar 10 000 timmar innan man är redo eller ”fullärd i det man ska göra” som han också uttrycker det. Detta är ju också intressant att titta närmare på om man ska dra en parallell tillbaka till Raheem Sterling. Sterling gjorde sin debut för England vid åldern 17 år och 342 dagar. Om vi tar bort fem utav dessa år och förutsätter att Sterling inte hade börjat spela fotboll förrän vid fem ås ålder, då får vi en ålder på 12 år och 342 dagar (4722 dagar). Om 10 000 timmar skulle räcka för att få fram en färdig landslagsprodukt, som Erik Hamrén menar, skulle alltså Raheem Sterling tränat ca 47 minuter om dagen från det att han fyllt fem år till det att han gjorde sin landslagsdebut för England. Hamrén fortsätter mer att berätta att om man tränar två, tre pass i veckan (som man oftast gör i Sverige och ingen annan stans) skulle man vara 28 år innan man var klar och landslagsfärdig. I mina ögon är detta en bild av utbildning och kunskap som är helt galen och befängd. Nu tror inte jag att Raheem Sterlings, Neymars, Ibrahimovics, Ronaldos eller Messis framgång enbart grundar sig i hur många antal timmar de tränat utan snarare hur deras träning har sätt ut.
Träningen sker på så otroligt många fler ställen än på en organiserad fotbollsträning, självklart är den organiserade fotbollsträningen en otroligt viktigt del i utvecklingen, men Hamrén presenterar den som den enda hela sanningen. Problemet är inte att vi tränar för lite utan att vi helt enkelt tränar fel. Det fotbollspedagogiska Sverige är så långt efter de stora och framgångsrika fotbollsnationerna Spanien, Holland, Tyskland och Italien.
En spelare som var mycket på tapeten för ca två år sedan var Albin Ekdal. Han presterade bra i Italienska Serie A, han spelade kontinuerligt. Hela svenska folket står med blinkandes neonljuspilar riktade mot Albins Bologna och senare Cagliari och skrek efter att Albin skulle få chansen i landslaget. Det tog ett en vansinnig tid innan han kom in och väl där vet vi ju alla hur det har gått och vi tittar inte tillbaka. Att Albin hade tränat mer än 10 000 timmar, den tid som ”ger en redo produkt” (som Erik uttrycker det) kan vi nog alla skriva under på att han redan hade tränat för länge sedan vid 22 års ålder då landslagsdebuten kom.
Jag tar också Ibrahimovic som exempel eftersom att han är vår störste och bäste fotbollsprofil genom tiderna. Det finns böcker, berättat av Zlatan själv om hur han tränat på egen hand, med boll, boll och endast boll. Han gillade inte fysträningarna (har vi också fått reda på genom både Zlatans bok men även barndomskompisen Tony Flygares bok). Vad är det Zlatan har gemensamt med spelare från Portugal, Holland och Belgien om inte bollkänslan, bollkontroll. Zlatan beskrivs som en på miljarden, men han skulle inte behöva vara det, om han inte var den enda av en miljard som tränade på detta sätt i Sverige.
Behöver Sverige verkligen mer fysik?
Hamrén menar på att den fysiska uppbyggnaden hos svenska spelare är något vi tappat och något vi måste jobba på för att få tillbaka. Detta fick mig att bara tänka tillbaka på mina egna träningspass som fotbollsspelare och tänkte för mig själv: Menar han allvar eller? Bilden om att försäsongen endast bestod av att löpa mycket och långt kröp närmare allt närmare. Styrketräning och idioten i en timme för att sedan ha lite bollspel sista fem, tio minuterna på träningarna. Jag förstår att allt inte är så svart och vitt, likaväl förstår jag att fysiken är en utav nycklarna för att kunna prestera på fotbollsplanen Jag har även förstått att om man ska springa non-stop i 90 minuter men inte kan ta en vettig bolltouch blir det inte mycket till fotboll det heller. Erik Hamrén har själv sagt att han vill göra Sverige till ett bollförande lag, då är fysiken helt fel förstahandsval att jobba med. Får jag välja på elva Johan Elmander och elva Zlatan Ibrahimovic i ett bollförande lag så är det inte jättesvårt för mig att välja.
Jag såg en intervju med Ajaxprodukten Wesley Sneijder som berättade om det fotbollspedagogiska synsättet i Ajax akademi där han själv gått. Han berättar vidare att de inte hade ett fyspass innan de hade fyllt 15 år. Dte var bollträning som gällde hela tiden. Boll, boll, boll, boll och mera boll. Om vi då kollar på vilka produkter som kommit från Ajax och deras ungdomsakademi de senaste 10-15 åren så är det fler världsspelare än vad Sverige någonsin haft.
Erik Hamrén fortsätter att berätta att Sverige är ett litet land, det är svårare för oss att få fram spelare än ett stort land som exempelvis Tyskland och Brasilien på grund av att de har en större befolkning och på så sätt fler utövare. Hamrén menar vidare på att han tycker att Sverige gör det väldigt bra efter de förutsättningar vi har. Kollar vi på exempelvis Portugal, Belgien som är ganska likt Sverige i population, eller Holland för den delen, som inte är så jättemycket större. Vad producerar dessa länder för spelare? Var spelar dessa spelare? Det är riktigt giftiga, skräddarsydda spelare med otroliga spetskompetenser som spelar i de största ligorna i Europa. Men framför allt: varför produceras dessa spelare i Holland, Belgien och Portugal, men inte i Sverige? Någonting är fel med vår fotbollspedagogik och vår fotbollsideologi.
Jag, likt många andra, tror på ett annat fotbollspedagogiskt Sverige, du gör inte det. Jag, likt många, andra ser problemet, du gör inte det. Du, Erik Hamrén, har ett uppdrag att utveckla den svenska fotbollen. Vill vi nå till toppen, titta på dem som är i toppen. Nu får det vara nog, Erik Hamrén!
Se fansens presskonferens här
