Krönika: Våga släpp fram reserverna och testa nytt blod
Än en gång har Sverige lyckats med bedriften att kvalificera sig för ett mästerskap och i den "betydelselösa" matchen mot Färöarna hoppas undertecknad att Janne Andersson ställer upp med en nykomponerad startelva.
En ny fotbollsfest väntar till sommaren för Sveriges del efter att i fredags kvalificerat sig för EM 2020 tack vare en stabil seger borta mot Rumänien. Dock återstår det fortfarande en kvalmatch – som i grund och botten är utan betydelse – då Färöarna under måndagskvällen väntar hemma på Friends Arena.
Under kvalets gång – som tog sin början redan i mars i år – har förbundskapten Janne Andersson använt sig av i princip samma spelare. Trots att det under vägens gång riktats missnöje gentemot valet av spelare har 57-åringen inte vikt sig en tum, utan stått fast vid sin filosofi – som burit frukt då han nu lett landslaget till sitt tredje mästerskap i följd. Således är det svårt att argumentera emot hans envisa fasthållande.
Dock är det ännu lång tid kvar innan det blivit dags för EM och mycket kan hinna ske under det kommande halvåret. Skador, formsvackor och petningar i klubblaget gör att Andersson ständigt måste ha en reservplan i huvudet om någon av de nuvarande startspelarna inte skulle vara aktuella för en startplats under mästerskapet. Därför hoppas jag att han vågar släppa fram nya namn i årets sista landskamp mot Färöarna.
Det finns främst en spelare jag tidigare vurmat för borde få chansen från start i landslagsdressen. Sebastian Andersson har under hösten visat framfötterna för sitt Union Berlin i Bundesliga med fem fullträffar – vilket gör honom till den av samtliga anfallare i landslaget som så här långt in på säsongen presterat bäst för sitt klubblag. Det finns en del likheter mellan 28-åringen och Marcus Berg, och skulle den sistnämnde inte vara i form till den kommande sommarens mästerskap förutsätter jag att Andersson blir hans ersättare.
Speltiden i landslaget har dock hittills varit minst sagt skral. Sammanlagt 26 minuter har det blivit fördelat på fyra kortare inhopp och det vore direkt orättvist att kräva av honom att visa upp sig när han i två av de fyra inhoppen fått blott en minut på planen. Därför vore det ultimata om han fick förtroendet från start hemma mot Färöarna, så vi alla kan få se om han lyckas leverera även när det kommer till landslaget. Gärna tillsammans med Alexander Isak bredvid sig, som bara fick drygt en kvart senast mot Rumänien.
Andra namn förutom Andersson och Isak som undertecknad håller tummarna för att få se i startelvan är Dejan Kulusevski, Mattias Svanberg, Riccardo Gagliolo, Ken Sema och Muamer Tankovic. Den förstnämnde har de senaste månaderna varit i ropet och det var många som hade hoppats få se honom bli uttagen i landslaget redan under den föregående samlingen. Flertalet storklubbar uppges vara på jakt efter hans signatur då han under hösten glänst för sitt Parma i Italien. Fortsätter han på samma inslagna väg under våren bör han vara ett givet alternativ för den svenska startelvan.
Svanberg, Gagliolo, Sema och Tankovic har det inte pratats lika mycket om, men nog har de allt gjort sig förtjänta av speltid i landslaget – och varför inte från start i en ”betydelselös” tillställning mot ett dassigt motstånd? Jag kan inte se vad det finns att förlora på det.
Janne har redan gett besked om att han tänker möblera om i startelvan jämfört med den som ställdes på banan mot Rumänien och jag hoppas innerligt att det inte bara är ett par förändringar han gör, utan att han i princip ställer upp med en helt ny uppställning. För sällan har det funnits lika många spännande och intressanta namn som knackar på dörren, och matchen mot Färöarna kan mycket väl bli startskottet på en ny era i landslaget om spelarna som får chansen tar vara på den.
