Mediokert och mållöst när Sverige gästade Norge
Sverige ställde upp med ett lag som i princip får ses som ordinare. Möjligt undantag för mittbacksuppsättningen och Wendt på vänsterbacken istället för Martin Olsson. Någon större kvalitetsskillnad rör det sig emellertid inte om.
Hamrén mönstrade följande elva mot Norge:
Andreas Isaksson – Pierre Bengtsson, Alexander Milosevic, Jonas Olsson, Oscar Wendt – Sebastian Larsson, Kim Källström, Albin Ekdal, Erkan Zengin – Marcus Berg, Zlatan Ibrahimovic
Första halvleken kan nog bäst beskrivas som en enda lång gäspning. Det var två lag som inte såg speciellt intresserade ut. Tempot var lågt, närkamperna obefintliga och chanserna lätträknade.
Sveriges, och halvlekens, bästa chans kom efter 20 minuter när Zlatan och Berg hittade varandra i ett fint samspel och avslutades med ett skott från Zlatan som Örjan Nyland räddade till hörna. En taggad Zlatan i form hade förmodligen förvaltat den bättre.
Annars var det främst lite halvchanser och drömmar om pausvila. För det var varken bra eller roligt i första halvlek.
I andra halvlek blev det lite roligare, och det var främst på grund av hemmalaget som höjde tempot och supertalangen Martin Ödegaard visade stundtals varför det är så mycket snack kring honom. Han bjöd på en rad fina prestationer och kunde sånär gjort både mål och spelat fram till mål under den andra halvleken.
Men målen uteblev, trots en chanskavalkad sista kvarten. Toft Söderlund tvingade inhoppande Kristoffer Nordfeldt till en briljant räddning och det följdes upp av en frilägesmiss av pigge Emil Forsberg och något senare sköt Berg i stolpen med ett konstskott. Läckert värre, och hade det varit i kvalet och innanför stolpen hade det blivit ett klassiskt svenskt mål. Men nu istället ett icke-mål och förmodligen glömt om några veckor.
Hursomhelst. Matchen slutade 0-0, och det var väl i sig ingen katastrofal insats av Sverige, men det var också ett nytt bevis på att det är tveksamt om man bör lägga så mycket tid på träningslandskamper. Få spelare bryr sig tillräckligt för att det ska bli en höjdpunkt.