Låt oss bjuda storstan på ännu en äkta kyss av magi...
Läget är prekärt. Det är ingenting man bara ler och flinar bort. Sedan dag ett det här året har vi beväpnat oss för ett uppdrag vi skall klara av. Imorgon fortsätter kampen för vår överlevnad.
Jag ska erkänna att min hoppfullhet var vinglig. Tvivlen och ängslan som belägrade sig inom mig inför årets första Östgöta derby nådde en febrigare och frusnare karaktär än jag någonsin upplevt tidigare inför ett derby.
Bilderna från försäsongen och upptakten av årets allsvenska har inte passerat obemärkt.
Inga kyssar av magi. Ingen smak av propaganda. Inget halleluja.
Men livet är fullt av mirakel.
Och det var väl därför som en smal springa av hoppfullhet ändå andades för egen maskin inför bortamötet mot IFK Norrköping.
####
Statistiken var mot oss. Tabelläget, Norrköpings formkurva och vårt bortaspel var statistik och kalla fakta som talade emot oss när det var dags att äntra Nya Parkens fräscha gröna gräsmatta.
Drygt nittio minuter senare visade det sig att vi hade ännu mera som lutade sig över och emot oss.
Brist på självförtroende skapar per automatik brist på mod, brist på tillräcklig energi och kapar också all form av att våga utmana och förmågan att skapa något konstruktivt, oväntat och annorlunda som får motståndarna ur balans och tappa instruktionsboken på hur ÅFF 2015 lirar.
Det blir gärna precis så statiskt som det blev när vi tvingades bevittna ännu en svintung derbyförlust förra söndagen på Nya Parken.
Det var inte så att hemmalaget körde över oss och kammade hem en enkel segerpremie. Vi stod upp och kämpade väl, men utan Henrik Gustavssons storspel mellan stolparna så hade vi väl i ärlighetens namn fått kapitulera betydligt tidigare än vad som nu blev fallet.
Likheterna mellan min stora barndomsidol Thomas Wernersson, som år efter år i slutet av sjuttiotalet och i början av åttiotalet mer eller mindre höll kvar mitt högt älskade Åtvidabergs FF i allsvenskan genom ett fenomenalt målvaktsspel, blir allt tydligare med dagens ikon Henrik Gustavsson som vaktar mellan våra stolpar.
Hade jag varit 9 år idag så hade tveklöst Henrik Gustavsson nått samma hjältegloria och enormt viktiga idolstatus inuti mitt hjärta, som Thomas Wernersson gjorde under den oförglömliga epoken då han bodde i det röda lilla huset på andra sidan kanalen alldeles intill Kopparvallen, i en tid då mitt hjärta ännu var ungt och alldeles nyinvigt i kärleken till ÅFF.
"Fimpen" har i årets seriespel stått för mängder av fantomräddningar och är väl den stora anledningen till att årets alla smärtsamma förluster, stannat vid uddamålet och inte förvärrat det smärtsamma helvete som ändå plågat tillvaron tillräckligt hela fem gånger redan den här säsongen.
Vi förlorade mot ett Norrköping som var bättre än oss och som nog kan sikta in sig på att hamna bland de tio främsta lagen i år.
För oss gäller det att gå vidare och fokusera på nästa motståndare som anländer till Mecka och Kopparvallen redan imorgon, nämligen de randiga Järnkaminerna Djurgårdens IF.
####
Det har nog funnits tillfällen när storstadslagen anlänt till Åtvid och kryssat fram mellan den glesa trafiken och passerat åldersstigna villor med trädgårdar där tvättlinorna vinglat av nytvättad tvätt och där det på uppfarterna tvättats bilar och det i luften doftat vedeldning och av nybakat, som de kanske trott att de hamnat fel och kört vilse där de hamnat i den betongfria och fågelkvittrande idyllen.
Första tecknen på liv, rörelse och puls har mött dem först ute på planen där de flertalet gånger genom historien fått agera som statister när den lilla ortens blåvita motståndarlag har bjudit dem på en stadig lektion i ämnet fotboll.
Sedan den allsvenska återkomsten 2010 så har vi på Kopparvallen besegrat alla våra storstadslag. AIK, Malmö FF, Djurgården, IFK Göteborg, Helsingborg och Elfsborg har allihop fått lämna vår lugna idyll som bittra förlorare.
En vacker samling med tunga skalpar.
Och nu väntar alltså vår forna samarbetsklubb Djurgården hemma på Kopparvallen. Vi har ett fint hemmasnitt mot Djurgården med oss från de senaste årens möten. Och dessutom en härlig bortaseger från i höstas med oss inför morgondagens viktiga drabbning. Men allt det där är historia idag, för nu väntar ett ruskigt formstarkt Djurgården. Fyra raka segrar har laget radat upp vilket givit dem häng på det absoluta toppskiktet, så jag förmodar att det är ett välmående Djurgården fullt med tillförsikt och självförtroende som anländer under morgondagen.
Själva kommer vi med en blytung derbyförlust med oss i bagaget till fighten. Albornoz är avstängd efter utvisningen senast och därför kommer mittfältet att få en annorlunda konstellation, vilket nödvändigtvis inte behöver vara en nackdel.
Det skall bli intressant hur firma Hansen/Thomson tänker i det ärendet. Och ännu intressantare hur ersättaren axlar denna sporrande utmaning och tuffa uppgift.
Åtvidabergs FF läge är prekärt. Allsvenskan är tuffare för oss i år. Det är ingenting man ler och flinar bort. Det är allvar, det handlar om framtiden och det är en utmaning som vi vetat om och som vi beväpnat oss för sedan dag ett av år 2015.
Det finns en trygg grund av sann laganda och moral i vårt lagbygge. Det saknas inte erfarenhet, det saknas inte rutin, flera av grabbarna har varit med och placerat ÅFF som Sveriges åttonde lag i fotbolls Sverige. Vi har talang som behöver blossa upp och ta för sig för att förgylla vår tillvaro.
Men vi måste upp i prestation inför Djurgårdsmatchen. Misstag och slarv måste helt och hållet elimineras till nära noll. Farten och skärpan i anfallsspelet måste uppgraderas, adresserna i passningsspelet och avsluten måste bli bättre. Viljan, modet och energin måste förbättras, alla måste vara förberedda på att ge allt och göra det trångt och jobbigt för våra motståndare.
Vi äger och skall äga Kopparvallen.
Vi lever i en tid då det ekat av motgångar.
En seger mot Djurgården skulle förändra mycket och ge oss ett välbehövligt andrum inför fortsättningen. Och jag känner mig försiktigt positiv inför morgondagen, vilket i och för sig inte betyder ett skit.
Men jag behöver en kyss av magi igen.
Så låt oss också bjuda storstan och Djurgården på en äkta kyss av magi imorgon....
/// Allas Broder
