EM-bloggen: Lika dåligt på Råsunda
Då så. Kl.17:00 lyfte mitt plan mot huvudstaden. 90 minuter senare kliver jag ur taxin utanför Råsunda. Det måste f#n vara rekord! Redan utanför nationalarenan känns stämningen mer laddad än Sverige – Island på Ullevi och när nationalsången ljuder över Råsunda tycker jag mig se att vi har en klar vinnare i publik-kampen.
Men icke.
Så fort matchen börjar tystnar klacken. Den svenska that is. Serbiens förhållandevis stora klack hörs bra halvleken igenom och den bästa klacken Ullevi kontra Råsunda är inte Sveriges någonstans. Det är Serbiens.
Vakna nu Camp Sweden. Nästa match är EM. Är det så enkelt att vi svenskar bara lyckas ge hals utomlands?
***
Matchen då? Sverige känns upponed, det vill säga, det som tidigare var våra styrkor är nu våra svagheter, och vice versa. Försvaret känns inte på något sätt stabilt. Isaksson gör en okej halvlek i målet men han är som alltid darrig med fötterna och tre av de räddningar han gör blir han faktiskt träffad.
Martin Olsson gör mig orolig, han tar för mycket chanser, och Andreas Granqvist känns mer som Bambi på hal is än något annat. Här har Hamrén fortsatt en hel del att jobba med. Efter matchen mot Island sa förbundskaptenen att Sverige inte tränat defensiven alls. Samma sak nu?
Bättre är det naturligtvis framåt. Zlatan är vår stora stjärna och är i riktigt bra form. Han håller i bollen och gör så att övriga kan flytta upp spelet. Toivonen, Seb Larsson och Rasmus Elm känns som en bra omgivning runtomkring Zlatan och Kim Källström gör sitt.
Nu väntar vi på en andra halvlek med mer liv på läktarna, många, byten och förhoppningsvis en massa frågetecken som rätas ut.
***
Matchens lirare - Tobbe Hysén även idag?
