LSK-blogg: Ljungskileandan
Låt mig först och främst klargöra att vi inte har någon annan än oss själva att skylla för gårdagens grusincident. Om det sedan beror på misskomunikation med Svenska fotbollsförbundet, inkompetens eller något annat låter jag förbli osagt. Det har jag ändå ingen aning om. Andemeningen är att LSK ansvarar för skötseln av en plan som inte var skött. Punkt. Slut.
Beskedet att matchen blivit inställd träffade som en käftsmäll och följdes av en enorm frustration och besvikelse som la sig som ett tungt svart moln över dagen. Men såhär i efterhand kan jag inte annat än känna en viss stolthet. Ja, ni läste rätt! Det sätt på vilket våra spelare hanterat hela den här situationen är i mina ögon beundrandsvärt. Ingen har sällat sig till de som låtit ge utlopp för sin egen frustration offentligt. Istället visade man prov på stor karaktär då man snabbt förlikade sig med situationen och hjälpte till med att göra planen spelklar.
Problem uppstår. Vissa borde inte få ske, andra kan man ha större förståelse för. Vad som skiljer vinnare från förlorare är att de förstnämnda ser möjligheter där den andre ser svårigheter och har förmågan att omvandla situationen till någonting konstruktivt. Självklart måste vi nu vara oerhört självkritiska och göra allt i vår makt för att undvika att något liknande inträffar igen - det är en skyldighet man har gentemot sig själv som förening, spelare och fans. Men trots att vi nu får vänta på chansen att kunna kamma hem tre poäng i ligaspelet kan åtminstone jag lämna det här debaclet bakom mig vetande att vi har just sådana spelare som jag helst ser bära den grönvita tröjan!
